Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Reza Rezai har rätt att få stanna

Sverige, Sverige fosterland. Det är något speciellt med Sverige. Särskilt om våren. Den nyvakna krokusen mornar sig i solen och blåsippan rodnar ömt. Klarblå kvällar med magiska dofter smickrar en upptinad näsa. Vi hör hur fåglarna återvänder från sydligare breddgrader. Borta bra, men hemma bäst. Det är något visst med ens hembyggd.

Foto: Ingvar Karmhed / SvD / SCANPIX

Norrköping2008-04-16 03:00
Laila Naraghi
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Tyskan har ett ord som fångar precis det där området man håller kärt: Heimat. Ordboken översätter det som hemtrakt eller hembyggd, men vad som gör ordet finurligt är att det är relativt. Vad som är ditt "heimat" beror på var du befinner dig. Om du är i Rom är kanske Sverige ditt heimat. Är du i Colombia känns ibland hela EU som det. Jag blev varse detta när jag studerade i St. Petersburg för några år sedan. Den ryska hösten var kall. Temperaturen kröp långt under minusstrecket och samhällsatmosfären likaså. Det var samma höst som det stora gisslandramat på Dubrovkateatern i Moskva. En skoldag när jag kom tillbaka till studenthemmet märkte jag att någon hade rotat i vårt rum. Det upprepades ofta. Personlig integritet existerade inte för hyresvärden. Samtidigt grasserade rasismen. När en kinesisk student blev knivhuggen utanför studenthemmet kunde skolledningen inte ha brytt sig mindre. Det var inte konstigt att jag ibland saknade Sverige. När hemlängtan var som värst brukade jag bege mig till Stockmann, den stora finska varuhuskedjan. I St. Petersburg hade de bara en liten butik, men det spelade ingen roll. Där fanns finsk saltlakrits och knäckebröd och framför allt: det påminde om mitt heimat. Det demokratiska, fria och vänliga Norden. Det mentala avståndet mellan Sverige och Ryssland var tillräckligt stort för att också göra Finland till heimat. När min kinesiska klasskompis i St. Petersburg hörde att jag var från Sverige sken han upp. Han kände till Sweden berättade han! Han sa att han hade varit på "icka" i Peking. Och att han tyckte mycket om köttbullarna där. Döm av min förvåning! Det dröjde en stund innan jag förstod att han inte menade ICA utan IKEA. Men min glädje var oförändrad. Några kvällar senare bjöd han på kinesiskt storkok i sin studentvrå. Sverige är toppen. Och vi uppfattas ofta som det. Enligt en undersökning Svenska Institutet nyligen presenterade, gjord i 35 länder, har Sverige ett starkt varumärke. Många känner till oss och vi förknippas med rättvis samhällsstyrning, internationell fred och trevligt folk. I ljuset av detta blir avvisningen till Afghanistan av Reza Rezai omöjlig att greppa. Han har varit i Sverige i fem år och har fast jobb på ett däckföretag i Markaryd. Avvisningen är omänsklig och strider mot vad Sverige står för. Rezai är en del av Markaryd! Utvisas han, utvisas en del av vårt land. Vi sviker vårt Sverige byggt på vårblom och värderingar. Rezai har rätt att stanna! Här i sitt heimat.