Ett intrikat diplomatiskt spel har omgärdat de senaste turerna i Syrienfrågan. Presidenterna Obama och Putin har lurpassat på varandra och samarbetat om vartannat för att framstå som handlingskraftiga utan att göra avkall på egna intressen. Frankrike och Storbritannien har, från olika utgångspunkter, deltagit i diskussionerna.
Ledande FN-företrädare, inte minst generalsekreterare Ban Ki-moon, har sedan konfliktens början för två och ett halvt år sedan understrukit nödvändigheten av fredliga samtal mellan parterna, skydd för civila och tillträde för humanitära organisationer. Tyvärr har inte de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd uppfyllt sina åtaganden. Ryssland och Kina bär skulden för att rådet har varit förlamat, men också USA och dess allierade borde ha varit mer beslutsamma. Säkerhetsrådets oförmåga att hitta en lösning ledde till att Kofi Annan avgick från sitt medlingsuppdrag för ett år sedan.
När president Obama besökte Sverige nyligen underströk Fredrik Reinfeldt att Syrienkonflikten måste hanteras i FN. Det är en viktig insikt.
I dag inledningstalar Reinfeldt i FN:s generalförsamling. Också Sverige bör spela en aktiv roll i försöken att hitta en lösning på konflikten i Syrien. FN-principen skyldighet att skydda är ett folkrättsligt genombrott som möjliggör för omvärlden att gripa in, i sista hand militärt, när staters ledare inte kan eller vill skydda sin befolkning från grova övergrepp. Det bör Reinfeldt påminna om.
Sverige bör tillsammans med övriga EU-länder gå i bräschen för tydligare agerande i FN. En möjlig väg att skärpa åtgärderna mot Syrien är att söka stöd i FN:s generalförsamling genom det så kallade uniting for peace-förfarandet. Enligt detta kan församlingen utfärda rekommendationer om tvingande åtgärder från respektive medlemsstat.
Arabförbundet suspenderade Syriens medlemskap 2011 när landet inte ville uppfylla kraven i förbundets fredsplan. FN bör åter söka ett närmare samarbete med länderna i regionen för att förmå parterna att bryta dödläget.
Internationella fredsdagen firades första gången 1982. Dagen är en ständig påminnelse om behovet att söka lösningar på vår tids konflikter. Antalet väpnade konflikter minskar, men de krig som pågår – i Syrien, Demokratiska republiken Kongo och Sydsudan – innebär stort lidande för civilbefolkningen. Alla länder och alla aktörer måste göra uppriktiga och enträgna ansträngningar för att göra världen till en fredligare plats.