Han gav ett avspänt och seriöst intryck. Vilket gladde mig. Socialdemokratin är förvisso inte i behov av ytterligare rådslagslångbänkar. Däremot finns det anledning för partiledningen att noga tänka igenom på vad och på vilka reformer som en ny socialdemokrati ska satsa sitt bästa och torraste krut. Inga förhastade besked nu är således inte alls synonymt med inga besked senare.
På en punkt var Tommy Waidelich i slagläge redan nu. Regeringen har satsat flera miljarder kronor på s k jobbcoacher som ska hjälpa människor som är långt ifrån arbetsmarknaden att komma lite närmare chansen till ett jobb.
Coacherna är omdiskuterade och hårt kritiserade. En del av kritiken mot jobbcoacherna är överdriven och fördomsfull. Kunniga och engagerade coacher kan betyda oerhört mycket för en långtidsarbetslös människa som börjat ge upp tron på att någonsin komma in i arbete igen.
Tommy Waidelich är tveksam till somliga inslag i den spretiga coachbranschen. Ett ofta upprepat mantra i coachsvängen är att arbetslösa personer ska lära sig att skriva bra levnadsberättelser - CV - som marknadsför dem själva när de söker jobb. Waidelich sätter fingret på regeringens ömma punkt när han i intervjun med SvD ställer den retoriska frågan: "Vad har man för nytta av att lära sig skriva ett CV när man har fel CV"?
Det är bra uttryckt. Problemet för många som befinner sig i de närmast anställningsobaras krets är att de har för dåliga och/eller irrelevanta utbildningar. Waidelich hävdar att dessa människor först och främst bör få hjälp och stöd med sådana utbildningsinsatser och praktiker som ger dem chansen att på sikt kunna skriva ett CV med konkurrenskraftigt innehåll. Så är det.
Ett CV som är fel blir inte rätt bara för att det skrivs ner på papper.