Åsiktsskillnaderna i svensk politik krymper sedan länge och börjar nu nå så låga nivåer att publiken; medborgarna, tröttnar och hotar lämna föreställningen - sjunkande valdeltagande och partiernas medlemsras talar sitt tydliga språk. Kvar på arenan blir pr-byråer, spinndoktorer och karriärpolitiker. Och dessa är vanligen bra på helt andra saker än idéutveckling och kommer knappast att häva den fantasi-infarkt som lamslår dagens svenska politik.
En så dramatisk tid som vår - där hot och möjligheter kämpar om världsherraväldet - borde egentligen ha goda förutsättningar att bli till skördetid för nya idéer. Och den som lägger örat mot tidens vind kan faktiskt svagt höra hur man här och var i omvärlden för angelägna diskussioner och sjösätter intressanta projekt. Insikten växer om att en ekonomi i balans med naturen - och ändå utvecklingsbefrämjande - kräver andra huvudrollsinnehavare än dagens vinstmaximerande megakoncerner.
Politikens skillnaderI den amerikanska delstaten Maryland tog 2010 delstatskongressen ett nära nog enhälligt beslut om att införa en ny företagsform benämnd Benefit Corporation, där sociala och ekologiska mervärden ges en med ekonomisk vinst jämbördig ställning. Vidare är här styrelsen och den verkställande ledningen skyldiga att ta in synpunkter inte bara från aktieägarna utan även från andra grupper som berörs av företagets verksamhet, såsom anställda, underleverantörer, kunder och ortsbefolkning. Ytterligare sex av USA:s delstater har infört lagstiftning om B-Corporations och sju till är på gång, och bland amerikanska kommunpolitiker pågår en intressant diskussion om att via upphandling och skattelagstiftning börja gynna dessa nya typer av demokratiska företag.
Också på olika håll i Europa utvecklas alternativa företagsformer. Franska SCIC (Société Coopérative d?Intérêt Collectif) är en sorts allmänintressekooperativ, där såväl anställda som brukare kan vara delägare och där även kommuner tillåts äga upp till 20 procent, och som bl a satsar på att utveckla lokala livsmedels- och energisystem. I Storbritannien finns Community Interest Companies, som utvecklar eftersatta områden och som aldrig kan säljas till konventionella företag. I Österrike, Schweiz och Italien har flera hundra företag startat nätverket Gemeinwohlökonomie, där gemensam välfärd snarare än aktieutdelningar och bonusar står i fokus. Man har tagit fram redovisningsinstrument som åskådliggör dessa företags allmännytta och hoppas på företräde vid offentlig upphandling.
Också Sverige behöver en debatt om makt, ägande och nya företagsformer. Så kan vi väcka vår idédebatt ur törnrosasömnen.
