Petra Stenkula hamnade i händelsernas centrum efter Dagens Nyheters avslöjande om den omfattande, ogallrade och möjligen olagliga registerföringen av personuppgifter hos polisen i Skåne.
Till vardags är hon biträdande chef på Länskriminalen i vår sydligaste region. I går eftermiddag framträdde hon med auktoritet på Polisens presskonferens.
Stämningen var upphetsad. I ett par dygn har Polisen i Skåne jämförts med Nazityskland, kallats för statliga rasister och polisledningen har fått avgångskrav riktade mot sig av riksdagsledamoten Roger Haddad (FP).
Och vanligtvis sansade ledarsidor som den i Sydsvenskan fann det angeläget och relevant att knyta an till 1920-talet: "Sveriges arbetar- och bondebefolkning, som är kärnvirket i vår nation, torde få anses vara en av världens sundaste. Det är i allmänhet en befolkning av kvalitetsras”, skrev Arthur Engberg, så småningom minister (S), i tidningen Social-Demokraten 1927." (24/9)
För att nu bara nämna något ur det ymniga flödet i medierna.
Bakgrunden är välkänd. Enligt Dagens Nyheter för Polisen i Skåne register över "romer". Att en statlig myndighet upprättar listor över medborgare med en viss etnicitet är naturligtvis lika motbjudande som olagligt. Men är det verkligen en sådan registerföring som Skånepolisen ägnat sig åt?
Där somliga polischefer valde att åberopa Gud i sina förhoppningar om att det inte fanns några "etniska listor" i polisdatorerna eller försökte stryka medievinkeln medhårs genom att uttrycka allmän förtvivlan; där valde Petra Stenkula att uppträda som en kompetent och erfaren polis och jurist.
Hon medgav utan omsvep att olika former av etnisk registrering inte var ovanliga inom polisen förr i tiden. Då ny lagstiftning kom till, framförallt Personuppgiftslagen i slutet av 1990-talet, blev sådana register och listor olagliga. På den tiden arbetade Petra Stenkula som jurist och hade ansvaret för att de olagliga listorna förbjöds.
Stenkula var lika tydlig när hon beskrev Polisens arbetsmetoder i dag. Polisen har uppdrag att kartlägga och samla in uppgifter om "mängd- och seriebrottslighet" och om "planerad och pågående brottslighet" av allvarlig karaktär.
Polisen har också rätten att samla och lagra uppgifter om personer som inte är misstänkta för brott men som har relationer och nära bekantskap med brottsmisstänkta personer. Sådana uppgifter kan ha underrättelsevärde i nuvarande och kommande utredningar. Därför kan det förekomma barn och avlidna personer i Polisens register, sa Petra Stenkula.
Hon var glasklar med att Polisen i Skåne inte för register över romer bara för att de är romer.
DN: s avslöjande är viktigt eftersom det visar på allvarliga brister i Polisens hantering av sina digitalt lagrade personuppgifter och kartläggningar. Saken ska nu prövas rättsligt och internt. Petra Stenkula var självkritisk. Listorna har inte gallrats som de ska. Barn borde inte namnges.
Romer diskrimineras ofta grovt och gruppmässigt i Sverige. Så är det. Och det är fruktansvärt. Det innebär dock inte att det är synonymt med "statlig rasism" att en människa med romskt ursprung förekommer i ett polisiärt kartläggningsregister.
Vilket Petra Stenkula klargjorde med sansad bravur.