LEDARE: Petra Medes känsla för tragik

Med en härlig och livsnära blandning av tragik och komik berättade Petra Mede om den svåra processen att "omdefiniera" sig själv från lovande dansare, via handikappad och blivande sjukpensionär och till firad artist. Det är just denna "omdefiniering" av sig själv som är all verklig förändrings kärna. Många fastnar i sorg över det man en gång var, eller höll på att bli. Grämer sig över förlorade och tappade livschanser; förmår inte att se sig själv skapa nya och helt andra livsmöjligheter. Petra Mede beskrev några avgörande vändpunkter i sin egen förändring. En kurs för sjuka, arbetslösa kvinnor på ABF i Stockholm var ett viktigt steg på vägen för Mede. Gemenskapen med fem kvinnor med svåra skador och en fantastisk lärare fick framtidstron och självförtroendet att gro. En läkare som såg henne som människan Petra Mede och inte som ett medicinskt problem. En handläggare på Försäkringskassan som fick Petra Mede att våga ge sig ut och arbetsträna som guide för Stockholmsturister. En kompis på vattengymnastiken som peppade Petra att ställa upp i en amatörtävling i stå-upp komik. Som vi brukar säga; resten är historia. Hennes rygg gör säkert lika jäkligt ont som förut. Hon har säkert dagar då hon ser det mesta i svart. Det har vi alla. Ett garv löser inte allt. Men det är inget snack om saken; självdistans och förmågan att se det komiska i det tragiska är mycket goda reskamrater för den som av olika skäl tvingas att omdefiniera sitt liv. Livet är ett hasardspel, sa Petra Mede i "Sommar" i går. I hasard liksom i livet i stort gäller samma grundläggande sanningar: Den som satsar kan förlora. Den som inte satsar kan aldrig vinna.

Ledare: Petra Medes känsla för tragik