Det är länets kommuner som, tillsammans med landstinget, äger Östgötatrafiken. Det är ägarna som beställer trafiken och också betalar en stor del av trafiken via skattsedeln. 60 procent av kostnaderna för kollektivtrafiken betalas via skatten, 40 procent kommer alltså från biljettintäkterna.
Konsekvenserna är förstås att även den som aldrig åker buss eller tåg bidrar till att de resande på bussen eller tåget kan åka till rimligt låga biljettpriser.
Så långt jag kan läsa ut av Östgötatrafikens årsredovisning för år 2008 så kostar hela verksamheten 1 miljard kronor per år. 600 miljoner kronor kommer alltså via skattsedeln.
Trots detta har jag inte sett något resonemang från partiernas sida kring vad alla dessa önskemål kan tänkas kosta. Ska fördelningen fortfarande vara 60-40 mellan skattefinansiering och de resandes avgifter? Hur mycket kostar de olika satsningarna som föreslås?
Folkbladet har tidigare berört de konflikter som finns inom kollektivtrafiken, till exempel mellan de som pendlar till jobbet eller utbildning, som vill ha en snabb och komfortabel resa och de resenärer som vill att bussen eller spårvagnen ska passera så många bostadsområden som möjligt, vilket tar tid.
Det pratas om infartsparkeringar, men varför ska en bilist från Ringarum krångla med ett byte till spårvagn när hon utan besvär kan parkera mitt i city för en billig penning eller gratis hos arbetsgivaren?
Det skulle nog gynna Östgötatrafiken om de fick tydligt uppdrag från politikerna vilka mål och syften som ska uppfyllas.
Östgötatrafiken verkar fungera bra när det gäller att bussarna, spårvagnarna och tågen verkligen går enligt tidtabell, både i absoluta tal och i synnerhet om man jämför med SJ.
Men det finns ett återkommande klagomål. Biljettsystemen, för det finns många, och möjligheterna att betala på ett vettigt sätt, är ständigt återkommande klagomål från resenärerna.
Någonting är fel, vad vet jag inte. Men jag börjar misstänka att de lokala politikerna i kommunerna och landstinget ägnar för lite tid åt kollektivtrafiken och Östgötatrafiken. Det räcker inte att bara föreslå satsningar av olika slag, man måste också ta ansvar för genomförandet.