Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ordning och reda i sjukförsäkringen

För de absolut flesta av sjukförsäkringens förmånstagare vållar tidsgränserna inga som helst problem. Det mesta tyder tvärtom på att regelverket har haft stor betydelse för att skapa en mer resultatinriktad struktur i Försäkringskassan. Såväl den enskilde som myndigheterna vet vad som gäller.

Foto: JESSICA GOW / SCANPIX

Norrköping2011-04-13 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sjukförsäkringens hetaste konflikt handlar om tidsgränser. Konflikten bör upp till ytan. En försäkrad kan få sjukpenning i max 90 dagar i väntan på att bli så pass frisk att det går att gå tillbaka till det arbete man lämnat. Under de efterföljande dagarna utgår sjukpenning endast om den försäkrade inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Efter 180 dagar med sjukpenning prövas arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden; kan det någonstans finnas ett arbete som den försäkrade kan utföra?

Ledare
Efter maximalt 2,5 år med sjukpenning upphör sjukförsäkringen att gälla. Den f d försäkrade ska genomgå ett introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen för att på så sätt utröna om det kan finnas någon väg tillbaka till arbetslivet. Den hårdaste kritiken har riktats mot den sista tidsgränsen - stupstocken - då sjukförsäkringen upphör.

Regeringen avser nu att reformera den delen av försäkringen. Större individuell hänsyn ska tas till om det är skäligt att föra över personen till Arbetsförmedlingen. Det är ett steg i rätt riktning. Alla människor är inte trädda på ett och samma snöre. En del av oss passar sämre än andra in i nationellt utformade system.

Å andra sidan är det solklart så att det behövs en viss ordning i en så omfattande, skattefinansierad och generös försäkring. Jag delar kritiken mot hur okänsligt somliga svårt sjuka människor har flyttats över till Arbetsförmedlingen sedan de passerat den sista tidsgränsen på 2,5 år. Däremot är den mer svepande kritiken mot "tidsgränser" illavarslande.

För de absolut flesta av sjukförsäkringens förmånstagare vållar tidsgränserna inga som helst problem. Det mesta tyder tvärtom på att regelverket har haft stor betydelse för att skapa en mer resultatinriktad struktur i Försäkringskassan. Såväl den enskilde som myndigheterna vet vad som gäller; har tydliga mål att arbeta mot. Mycket går givetvis att göra bättre. Mer individualiserad rehabilitering står högt på önskelistan.

En mer vidgad syn på rehabilitering är också önskvärd. Den bästa rehabiliteringen för en kroppsligt sliten person kan t ex vara en betald utbildning till ett nytt och mindre slitsamt bristyrke. Sådana åtgärder kan säkert räknas hem ekonomiskt. Det är trots allt relativt få av de försäkrade som behöver några särskilt avancerade insatser från sjukförsäkringens sida.

För de allra flesta är sjukförsäkringen en effektiv och snabb omställningsförsäkring. Vilket bilden från Försäkringskassan här nedan intill tydligt visar. En stor majoritet återgår i arbete långt innan de mest kännbara tidsgränserna träder in.

Läs mer om