Om två år i dag är det söndag. Och valdag i Sverige. I kväll om två år har medborgarna satt tämligen exakta siffror på allt det som vi gissar och hoppas på i dag.
I går morse var resultatet i det holländska valet i stort sett klart. Man ska akta sig för att jämföra politik och partier i olika länder med varandra. En socialdemokrat, en liberal eller en konservativ kan vara något ganska annorlunda här mot vad de är där.
Holland och Sverige är således olika länder. Men mycket förenar oss. Våra industri- och välfärdstraditioner är t ex likartade. Mina egna erfarenheter av möten med holländsk politik och holländska politiker säger mig att valvinnarna i såväl det liberalkonservativa VVD som i det socialdemokratiska PvdA är hyfsat jämförbara med svenska folkpartimoderater respektive socialdemokrater.
Valets stora förlorare är det främlingsfientliga och EU-negativa PVV. Partiet är definitivt en förebild för liknande partier i Europa - bl a våra egna sverigedemokrater - som hoppas vinna mark på hets mot muslimer och EU. Att PVV nu får 15 platser i det 150 mandat stora parlamentet i Holland är förstås illa nog. Det är förlusten av 9 mandat som förhoppningsvis indikerar att medborgarna i tuffa tider vänder sig till stabila och relevanta partier snarare än till hetsande kantspringare.
Hollands socialdemokrater har långa erfarenheter av både regeringsansvar och av opposition. 1980- och inledningen av 1990-talet var ganska tungt. Interna strider plågade partiet. Partiet har lagt det där bakom sig och uppträder numera som ett modernt parti för arbete och social sammanhållning. Vilket väljarna visade sin uppskattning för i valet. Socialdemokraterna vann preliminärt 9 mandat och är nästan lika stort som det liberalkonservativa partiet.
Vad betyder då detta för det svenska riksdagsvalet om precis två år? Förmodligen mycket lite rent konkret. Varje val i varje land är unikt och påverkas av de speciella förhållanden som råder då valet genomförs. Utfallet i Hollands val förstärker emellertid de i politiken nedärvda insikterna om att det är de tunga samhällsfrågorna som är viktigast för medborgarna. Trovärdighet när det kommer till ekonomi, arbete och välfärd slår 99 gånger av 100 fräcka och rubrikknipande utspel om det ena och andra.
Socialdemokraterna i Sverige är på rätt väg. Under Stefan Löfvens och Magdalena Anderssons ledarskap har S samlat ihop sig efter 6 års påfrestande oppositionstillvaro. Fokus är nu återigen på de viktiga samhällsfrågorna. Moderaterna utmanas på det sätt som de bör utmanas på. Det kan låta tråkigt med stabila statsfinanser, arbete/arbetslöshet, forskning, exportindustri och kunskap. När det kommer till kritan är det dock just på dessa områden som de flesta medborgarna har förväntningar på politiken. Roa oss kan vi göra på egen hand.