Obegripligt regionbeslut
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Dessbättre har de östgötska partiernas beslut inte någon större betydelse. Dels intar regeringen en iskall attityd till det ivriga ritande av nya regionkartor som pågår runt om ute i landet. Dels lär blekingarnas intresse av en östgötaregion vara tämligen begränsat. Någon större entusiasm för en sådan region står heller inte att finna i det något mer närbelägna Jönköping. Men ibland kan även ett betydelselöst beslut vara värt att diskutera. Östergötlands ledande partipolitiker har ju ändå suttit ner och diskuterat, tänkt och beslutat om att det är just en region med Småland och Blekinge som är det bästa alternativet för östgötarna. nn Det kan man ju bara inte säga jaså och jaha till. Jag är uppriktigt nyfiken på hur Stig Andersson i Finspång, Magnus Berge i Söderköping och Mattias Ottosson i Norrköping resonerar. På vilket sätt blir livet enklare för medborgarna om länsgränserna mellan Östergötland, Kronoberg, Jönköping och Blekinge avskaffas? På östgötaradion hörde jag socialdemokraternas distriktsordförande Johan Andersson motivera förslaget med att Universitetssjukhuset i Linköping var i behov av ett större upptagningsområde. Det är självklart att den högspecialiserade sjukvårdsproduktionen inte kan stängas in i några snäva läns - eller regiongränser. Universitetssjukhuset i Linköping är en tung utgiftspost för Östgötalandstinget. Det finns i dag inget som hindrar att sjukvårdshuvudmännen sluter avtal med varandra om samarbeten för att på så sätt dela på kostnaderna för specialistvården. Sådana finns redan i dag och de kommer säkert att utvecklas än mer. Man kan också tänka sig att staten tar ett mer direkt driftsansvar för ett antal universitetssjukhus. Däremot är det helt orimligt att banka ihop ett slags jättelandsting för att lösa de ekonomiska problemen på US i Linköping. Ska man göra rationaliseringar av dagens länsstruktur - vilket mycket talar för - så är det inte vissa sjukhus´ behov av fler patienter som ska styra vid de politiska ritborden. De problem som finns och som kanske kan åtgärdas med färre och större regioner handlar istället om bl a trånga arbetsmarknadsregioner, outvecklade kommunikationer, fragmentiserad statlig styrning och om en överlastad offentlig förvaltning. Större regioner med konkreta samarbeten om arbetsmarknad, bostadsmarknad, kommunikationer och utbildning, underlättar medborgarnas rörlighet och ökar förutsättningarna för dynamik och tillväxt. nn Men som sagt; jag förstår inte hur partipolitikerna i Finspång, Söderköping och Norrköping tänker. Är det mot Småland och Blekinge som tågen och arbetspendlingen ska riktas? Är Vetlanda och Karlskrona viktigare än Nyköping och Stockholm?