Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Obamas vårdreform blir historisk

Norrköping2009-07-22 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Var sjätte dollar som spenderas i USA används till sjukvård. Det är dubbelt så mycket som i Europa och Canada, där sjukvården är en offentlig angelägenhet som alla medborgare har tillgång till på i princip lika villkor. Betyder det att amerikaner får dubbelt så bra sjukvård som till exempel svenskar? Ingenting tyder på det.45 miljoner står utanför den flora av sjukvårdsförsäkringar som betalas av arbetsgivarna och/eller ur egen ficka. Mer än hälften av alla amerikaner uppger att ekonomin påverkar deras val av vård; ibland att man avstår från att söka vård. Inte heller är kvaliteten på sjukvården högre i USA än i Europa. Resultaten av till exempel operationer är ungefär densamma. Europa har mer förebyggande sjukvård, vilket leder till att färre blir sjuka.Kostnadsskillnaden förklaras helt av det oöverskådliga privata försäkringssystemet. Det är inte bara administrativt tungt. Det låser in vissa amerikaner i ett system som inte alltid visar sig hålla vad det lovar när man väl hamnar på sjukhuset, och låser ute amerikaner som inte är friska i utgångsläget. Medan somliga amerikaner betalar för mycket för sina försäkringar, får andra inga försäkringar alls. Orättvisorna i systemet förstärks av en generös avdragsrätt för premierna som gynnar amerikaner med höga inkomster, samtidigt som det driver upp kostnaderna i hela sjukvården.Demokraterna har i 75 år drömt om att i grunden reformera USA:s orättvisa och ineffektiva sjukvårdssystem. En rad demokratiska presidenter, alltifrån Franklin D. Roosevelt, har tagit politiska risker för att åtminstone komma ett stycke på väg. Lyndon B. Johnson (1963-1969) nådde längst med Medicare som säkrar sjukvården för 45 miljoner äldre och handikappade amerikaner. Bill Clinton misslyckades kapitalt med att införa en allmän sjukvårdsförsäkring på 1990-talet.Mycket tyder på att Obama kommer att lyckas bättre. Det allmänna opinionsläget har svängt i USA, och demokraterna har en stark majoritet i kongressen.Den ekonomiska krisen med växande arbetslöshet har visat hur sårbart det nuvarande systemet är, och samtidigt åskådliggjort hur stora sociala åtaganden minskar de amerikanska företagens konkurrenskraft. Ett bra exempel är GM, som staten tvingats överta, men problemet är kanske ännu större i mindre företag.Kongressen manglar just nu ett förslag som går ut på att alla amerikaner ska ha någon form av försäkring, och som erbjuder en offentlig försäkringsringsplan som alternativ till de privata försäkringsbolagen. Lagen rensar också upp i den privata försäkringsdjungeln och lägger kontrollen på den federala regeringen. Reformen ska finansieras genom lägre ersättningar till vårdgivarna och högre skatt för de allra rikaste.Obamas sjukvårdsreform präglas av både djärvhet och pragmatism. Går den igenom kongressen någorlunda intakt, blir den en av de allra största politiska landvinningarna i USA på många år.
Läs mer om