Varför ligger Norrköping så lågt i den lärarlöneliga som Lärarförbundet nyligen presenterade?
Frågan ställdes av Lärarförbundets ordförande Metta Fjelkner på DN Debatt. (13/11) Fjelkner ansåg att Norrköping och ett antal andra kommuner "borde kunna lönesätta lärare bättre då de är relativt stora kommuner med betydande skatteunderlag och med en god möjlighet att prioritera mellan olika områden i sina budgetar." Hon undrade hur det kommer sig att "Norrköping vill befinna sig i sällskap med de kommuner i landet som betalar lärarna sämst?"
Metta Fjelkners fråga är rimlig.
Norrköping är en hyfsat stor stad. En växande stad. En inflyttningsstad. En rätt så stabil stad på många sätt. Men i Norrköpings nervsystem finns också minnet av att vara en mycket fattig stad. Det är faktiskt inte mer än lite drygt 20 år sedan som Norrköping stod och vinglade på konkursens brant.
De gamla dåliga tiderna finns kvar även mer påtagligt än som synapser i nervminnet. Norrköping dras varje år med sociala kostnader som är uppemot 150 miljoner kronor högre än i en ungefär lika stor stad med lägre arbetslöshet. Uppgifterna hämtar jag från den erfarna reportern Gun Stenehall på NT.
Arbetslösheten - inte minst långtidsarbetslösheten - är betydligt högre i Norrköping än vad den är i många andra städer som i övrigt kan jämföras med varandra. Det betyder att Norrköping får lägga ungefär 150 miljoner kronor per år på sådant som andra kommuner till exempel kan lägga på lärarlöner. Säg att Norrköping skulle kunna bli av med hälften av de utgifterna genom att många fler ungdomar och äldre kom i arbete. Då skulle staden utan ett sämre budgetsaldo kunna höja lärarnas löner med 1500 kronor i månaden. Om man nu skulle vilja göra något sådant.
Frågan om lärarnas löner är sammansatt och komplex. Ur vetenskapliga och beforskade perspektiv är det å ena sidan tämligen okontroversiellt att hävda att bra lärare är helt avgörande för elevernas framsteg och kunskapstillväxt. Men det gäller att inte blunda för det lilla ordet "bra." I Norrköping finns ungefär 4000 lärare. Är alla dessa bra lärare? Naturligtvis inte. Precis som i alla andra yrkesgrupper är de flesta hyfsat bra, några är superbra och några är rena katastrofer.
Vad som är bra påverkas också av i vad för slags struktur och miljö som läraren arbetar. En lärare som är en stjärna i en skola med många studiemotiverade barn från utbildade och skolintresserade hem skulle kanske ha det mycket svårare i en skola med en helt annan elevsammansättning. Och tvärtom. För att en hyfsat bra lärare ska bli riktigt bra krävs därför en matchning mot de pedagogiska uppdrag som passar läraren bäst.
Kort sagt. Jag unnar lärarna högre löner. Att ge alla Norrköpings lärare 1500 kronor mer i månaden ger dock inga garantier för vare sig kunskapslyft eller framgångsrikt fattigdomsförebyggeri.
Det skulle passa Norrköping bättre att erbjuda 200 riktigt bra lärare 10000 kronor mer i månaden om de åtog sig att arbeta på de tuffaste högstadierna och gymnasierna under ett antal år. Det skulle kunna vara en åtgärd med förmåga att sänka arbetslösheten och fattigdomsriskerna på sikt. Vilket i sin tur skulle ge Norrköpings kommun bättre möjligheter att höja det generella löneläget.