Moskva fylldes av stora demonstrationer på Rysslands nationaldag häromveckan. Det var en massprotest mot president Putin och hans styre. På gatorna samlades en myriad av olika organisationer: Från den yttersta högerkanten till den yttersta vänstra. Antalet deltagare uppskattades till mellan 50 000 och 100 000. Jag var själv där för att möta oppositionens ledare och följa protesterna.
Plakaten och banderollerna i demonstrationerna var många. På flera stod årtalet 1937. Som en liknelse av dagens situation med Stalins utrensningar som nådde sin höjdpunkt just då. Den stalinistiska terrorn 1934-1938 mot så kallade folkfiender drabbade hela samhället: Partiapparaten, statsapparaten och militären. Miljoner människor mördades, deporterades eller fördes till läger där de senare dog.
Även om jämförelsen med 1937 är en grov sådan, är situationen i dagens Ryssland allvarlig. Bara några dagar före demonstrationerna på nationaldagen godkände det ryska parlamentet nya lagar som höjde bötesstraffen vid olagliga demonstrationer. För en enskild person har det ökat från 2000 rubel (cirka 400 kronor) till 300 000 rubel (cirka 60 000 kronor). Det motsvarar mer än en genomsnittlig rysk årslön! Den som organiserar en olaglig demonstration riskerar mer än 200 000 kronor i böter. Vad som är en olaglig demonstration är svårt att veta. Rättssäkerheten är låg och korruptionen utbredd.
Andra oroande signaler är de räder som gjordes av beväpnad polis i flera oppositionella politikers och aktivisters hem, dagen före nationaldagen. Dessa riskerar nu upp till tio års fängelse för de protester som genomfördes mot Putin i början av maj. Och på nationaldagen släcktes olika regimkritiska medier ned samtidigt som protesterna startade.
Men många är de som fortsätter att göra sina röster hörda. Det gäller att skilja på det ryska folket och den ryska regimen. Istället för att demonisera ryssarna bör vi öka utbytet mellan Ryssland och övriga Europa. För att öka förståelsen för situationen, och för att ge livsluft till de modiga krafter som kämpar för demokrati i landet. Det kan handla om idrotts- och kulturutbyten, student- och ungdomsutbyten och andra samarbeten som möjliggör mellanmänsklig kontakt. Även ett ökat stöd till det ryska civilsamhället efterfrågas.
Kanske är det en ödets ironi att demonstranterna häromveckan tågade mot Pusjkintorget, namngett efter den populära ryska nationalskalden Aleksander Pusjkin. Han dog blott 37 år gammal 1837. Begravningen flyttades från en katedral till en mindre kyrka just för att regimen fruktade att en politisk demonstration skulle ske i samband med begravningen. 1837 var det tsar Nikolaj I som styrde, 1937 Stalin, idag Putin.