Storbritannien har många skandaltidningar. Tidningsläsande britter är förmodligen vana vid att det ska vara på det viset.
Läsarna tilltalas av ett lustfyllt gisslande av allsköns kändisar och politiker, fyndigt braskande rubriker och av ett rått - och ofta elegant - språk. Efterfrågan på skandaler är stor. Om tillgången tryter så kan etiska gränser lätt passeras. Vilket den nyligen nedlagda tidningen News of the World var ett (hoppas jag) extremt exempel på.
Storbritanniens konservative premiärminister David Cameron och hans parti har haft nära kontakter med ett par tidigare chefer på News of the World. I går grillades Cameron av det brittiska parlamentet om sina relationer med skandaltidningen. Tidigare i veckan har tidningens ägare, mediemogulen Rupert Murdoch, frågats ut av parlamentet. Murdoch har som en av sina affärsidéer att odla kontakter med politiker. Vid lämpliga tillfällen har han beordrat tidningar med massupplagar - som till exempel The Sun - att ta klar och tydlig ställning för eller emot Labour eller Tory. Höga politiker och chefer i Murdochimperiet har därför levt i en alldeles särskild symbios späckad med beroenden och lätt ljusskygga relationer.
Framöver lär båda sidor nog vara mer angelägna om att hålla armlängds avstånd till varandra.
Vilket är hälsosamt.