Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: När studenten avskaffades

Förra lördagen skrev jag om 1968. De senaste dagarna har jag påmints om ytterligare något som hände det året:  Studentexamen avskaffades!

Foto: Andreas Skogh

Norrköping2008-06-07 03:00
Christer Sandberg, chefredaktör
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Förra lördagen skrev jag om 1968. De senaste dagarna har jag påmints om ytterligare något som hände det året: Studentexamen avskaffades! För att få sin examen skulle ungdomarna klara en muntlig och en skriftlig del. De som kuggades fick smyga ut bakvägen, utan mössa. På framsidan stod de anhöriga och spanade oroligt. En offentlig förnedring. Ett drama tacksamt att skildra i romaner och på film vilket också gjorts otaliga gånger. Även vid realexamen tillämpades samma metod. Ulf Lundell har berättat hur han underkändes i realen och fick gå ut på baksidan. Han svor på att ta revansch- idag tackar han tyrannen som kuggade honom... Men 1968 togs alltså det där bort. Nu var man helt enkelt klar med gymnasiet. Därmed försvann också den vita mössan. Några försökte nog upprätthålla traditionen. Men jag kan inte minnas att jag hade jämnåriga som kom på tanken att skaffa sig seglarkeps därför att de hade fått slutbetyg från gymnasiet. Det verkade bara fånigt- och gammaldags. Själv gick jag på Komvux. Till sist hade jag bara mina två skräckämnen kvar; tyska och matte. En kompis som bott i Tyskland lovade att om jag råpluggade med honom över en helg så skulle jag kunna tenta av hela kursen. Det tvivlade jag starkt på, men det var ju värt ett försök. Ett försök som faktiskt gick hem. - Då har jag bara matten kvar då, sa jag. Lektorn tittade i sina papper och granskade mina samlade vedermödor i alla ämnen. Så sa han: - Nej, du har ju valt humanistisk variant så den terminen matte du har räcker, du är klar nu. - Jaha, vad bra då, sa jag. Jag gick därifrån och kände mig rätt nöjd. Jag var visserligen lite överårig, 22 år, men nu kunde jag ju söka in på Journalisthögskolan. Ok då, jag var mer än rätt nöjd, jag var förbannat nöjd! Men inte så att jag fick för mig att supa mig full och hyra en cabriolet och åka stan runt och vråla:" Fy fan vad jag är bra!" Tro nu inte att jag missunnar dagens studenter att göra precis just det. Tvärtom. Jag älskar att se när de festar loss. Hur det strålar av livsglädje om dem. Jag har tre barn som tagit studenten och som firats av i vederbörlig ordning. Hur rebelliska och punkiga de än varit så nog skulle det vara kostym och slips eller vacker klänning på den stora dagen. Och mössa förstås. Studentexamen avskaffades 1968 - men mössan och festandet kom tillbaka. Perfekt; bort med det jobbiga, men åter med det roliga. Det fanns ett stråk av puritanism i 1968. Bort med det lättsinniga. Inga topplistor i P3. Sverige avstod Schlagerfestivalen. Nu är allt tillbaka i full kraft på ett sätt som ingen då anade. Vissa traditioner kan man verkligen skita i. Men inte i studentfirandet. Det var bara det jag ville säga.
Läs mer om
Norrköping