Enligt utredaren är betyg att jämföra med andra myndighetsbeslut. I konsekvensens namn bör även betyg kunna överklagas. Det anser utredaren.
Det anser emellertid inte utredningens mottagare utbildningsminister Jan Björklund (FP). Enligt utbildningsministern innebär förslaget en ökad och kostsam byråkratisering av lärarnas arbete. För att säkra ryggen kommer lärarna tvingas till en betydligt mer omfattande dokumentation än vad som sker i dag.
Jan Björklund har rätt. Det vore ett elände för skolan om lärarna tvingades in i en yrkesroll där ängsligt diarieförande blir en väsentlig framgångsfaktor. I en bra skola kommer aldrig ett betyg som en överraskning. Betygens grader, siffror och bokstäver växer fram i en lång och ytterst påverkbar process.
Eleven har - kan man säga - upprepade möjligheter och chanser att överklaga sina kommande betyg innan de har blivit satta. En elev som i dialoger med sina lärare inser att han/hon riskerar att få ett mindre bra betyg i något ämne kan genom extra ansträngningar och/eller genom insatta stödinsatser se till att förbättra sitt betyg.
Att införa en juridisk överklagandeprocess av betyg skulle binda en stor del av lärarnas tid till arbetsinsatser som riskerar att försämra elevernas framgångar. Lennart Grosin är en erfaren och respekterad skolforskare.
Praktisk tillämpning av Grosins forskningsresultat är betydligt mer angeläget för skolans utveckling än nya byråkratiska/juridiska pålagor på lärarna. Några av de viktigaste punkterna i Grosins recept för en framgångsrik skola är:
? ett tydligt, visionärt, kraftfullt och pedagogiskt ledarskap från rektors sida som tar ansvar för undervisningskvalitén i skolan.
? utvecklat samarbete mellan skolledning och lärare och mellan lärarna.
? höga förväntningar på elevernas resultat och anpassning.
? utvärdering av kunskaper och elevernas sociala anpassning.
? lärarna uppträder som förebilder och auktoriteter.