När myten spelar roll
Trivselhöjdnade insatser som Söderköpings bussresor till Liseberg ska inte nedvärderas. Men det har knappast något förebyggande värde, tycker Widar Andersson. Foto: Björn Rosvall Larsson/Scanpix
Foto: Björn Larsson Rosvall
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Den största myten inom det förebyggande arbetet är att "vem som helst kan trilla dit". Med avstamp i den myten bedrivs ett planlöst och oriktat förebyggande arbete i många kommuner. Förvisso finns det undantag som bekräftar regeln. Det finns ungdomar och vuxna som faller djupt och hårt även från socialt och psykologiskt starka miljöer. Men grundregeln är given; ju närmare gatan man växer upp desto större risk att man hamnar där som vuxen. Ett effektivt förebyggande arbete bör därför utgå från insatser mot kända riskfaktorer och riskbeteenden. Uppväxt i missbrukarfamiljer, uppväxt i familjer med långa perioder av socialbidragsberoende, påtaglig aggressivitet och koncentrationssvårigheter hos barn, omfattande skolk från skolan, upprepade - om än ringa - stöldbrott och tidigt experimenterande med droger är exempel på sådana kända faktorer och beteenden som kan innebära ökade risker för barn och ungdom. Allmänt trivselhöjande insatser som t ex Söderköpings ungdomsbussresor till Liseberg i Göteborg ska inte nedvärderas. Men det torde vara mycket svårt att leda i underbyggda bevis att sådana aktiviteter har något nämnvärt förebyggande värde för de barn och ungdomar som löper störst risk att dra på sig allvarliga problem. Det mest värdefulla förebyggande arbetet bedrivs utanför socialtjänstens hank och stör. De gångna decenniernas allmänna och generella höjningar av människors levnadsstandard - bättre bostäder, bättre skolor, bättre arbetsmiljö, betald semester, hyggliga socialförsäkringar, allmänna pensionssystem, offentlig sjukvård, bra barnomsorg, mm - har höjt samhällets sociala lägstanivå på ett sätt som minimerat förekomsten av allmän fattigdom och misär. För dem som inte dragits med av den sociala och ekonomiska uppvinden krävs mer riktade, kunskapsunderbyggda och individuella insatser. Det är på detta fält som socialtjänstens förebyggande arbete har ett viktigt arbete att utföra. Spets, inte bredd, individ, inte kollektiv bör vara ledstjärnor i arbetet.