Hemvändande svenskar är idag den största invandrargruppen och utgör nästan 20 procent av samtliga invandrare. De har erfarenheter och nätverk som kan berika svenska företag, organisationer och myndigheter. Men för många arbetsgivare är utlandserfarenhet ingen merit. Snarare tvärtom.
Efter andra världskriget fram till 1960-talet låg utvandringen på en låg nivå, cirka 5 000 utvandrade årligen. Sedan 1990-talet flyttar cirka 20 000 svenskar utomlands varje år och utvandringen visar inga tecken på att avta. Enligt en enkät, genomförd våren 2011 av föreningen Svenskar i världen, finns det idag närmare 550 000 svenskar bosatta utomlands. Det är fler än antalet invånare i Sveriges näst största stad, Göteborg.
Samtidigt som utvandringen ökar, tilltar också invandringen av svenskar. De flesta återvänder till Sverige efter i genomsnitt 4 år utomlands.
Under utlandsvistelsen har de studerat eller arbetat i svenska eller internationella företag, i internationella organisationer eller institutioner. De är globala svenskar med erfarenheter och nätverk som kan berika svenska företag och samhället i stort. Därför är det tråkigt att lyssna till historier som hemvändare berättar om det mottagande de får på den svenska arbetsmarknaden.
Det är få arbetsgivare som betraktar internationella erfarenheter och kunskaper som en merit. Istället för att uppskatta kunskaper från andra samhällen och kulturer får hemvändande svenskar ofta höra att de inte "hängt med i den snabba utvecklingen i Sverige".
Under den stora utvandringen från slutet av 1800-talet och fram till 1930 lämnade var femte svensk, eller 1,2 miljoner människor, Sverige. 15 procent av dem återvände och de förde med sig erfarenheter och kunskaper som bidrog till att utveckla det fattiga Sverige. Deras utländska kunskaper var välkomna och nödvändiga för att kunna bygga den moderna välfärdsstaten Sverige.
Vi svenskar delar ofta med oss till omvärlden av våra kunskaper och erfarenheter om den svenska modellen. Den svenska, eller nordiska, välfärdsmodellen är något att vara stolt över. Men utveckling kräver att vi bejakar kunskaper, idéer och erfarenheter från andra länder.
Det är glädjande att se att det svenska samhället har börjat få upp ögonen för de rika erfarenheter och kunskaper invandrare från andra länder för med sig till Sverige. Samtidigt är det beklämmande att Sverige ännu inte fått upp ögonen för dagens globala svenskar. De är en nationell tillgång för det svenska samhället i stort men särskilt för svenska företag som söker hävda sig i den internationella konkurrensen.
Att inte ta tillvara på deras erfarenheter och kunskaper är ett slöseri med resurser som en liten, konkurrensutsatt nation som Sverige inte har råd med.