Enligt henne var det den borgerliga regeringen och de borgerliga journalisterna som "låg bakom" allt elände som nu drabbade arbetarrörelsen. Och som socialdemokrat "för det är du väl?" var det enligt henne min plikt att bekräfta hennes verklighetsuppfattning.
Jag invände lite försiktigt att Socialdemokraternas motståndare naturligtvis gör vad de kan för att vinna politiska segrar, men att en hel del problem var hemmalagade av sossarna själva.
Att försöka förtränga uppenbara fakta är inte min stil. Jag tror dessutom inte att det är en fungerande strategi. Borgerligheten får ansvara för sitt och arbetarrörelsen får ta ansvar för vad som händer i det egna häradet. I går rapporterade Ekoredaktionen om Mona Sahlins negativa framtoning i nyhetsflödet de senaste tolv månaderna. Jämfört med dåvarande oppositionsledaren Fredrik Reinfeldt fyra år tidigare, går det riktigt dåligt för Mona Sahlin. Drygt en fjärdedel av nyhetsrapporteringen är "Sahlin-negativ" mot enbart sex procent negativ press för Reinfeldt. Det är också anmärkningsvärt att medan oppositionsledare Reinfeldt oftast uttalade sig själv i nyhetsmedia så är oppositionsledare Sahlin vanligtvis endast omnämnd. Hon verkar ha ramlat in i ett stim av rutinklagande där vem som helst och när som helst gör uttalanden av typen "för övrigt anser jag att Mona Sahlin är svag och oduglig". På expressen.se läste jag förra veckan en enkätfråga som kan tjäna som exempel på Sahlins negativa position på nyhetssidorna. Redaktionen ställde frågan "Vad skulle kunna få dig att rösta på S i nästa val"? Läsarna gavs fyra svarsalternativ: 1. Att Wanja Lundby-Wedin avgår. 2. Att Mona Sahlin avgår. 3. Att båda avgår. 4. Inget. Klart att jag förstår att damen från Söderköping och andra gamla och trogna socialdemokrater blir uppretade om och när de läser sådant. Men samtidigt är det viktigt att sansa sig. Det pågår ingen konspiration mot S. Borgerliga opinionsbildare har öst sin galla över levande och aktiva socialdemokrater i mer än hundra år. Under i vart fall fyrtio år har nyhetsmedia kritiskt och oftast självständigt granskat politiska makthavarens handel, vandel och beslut. Detta har inte hindrat S från att gå segrande ur de flesta val som partiet ställt upp i. Det nya nu är att Sverige har en mer politiskt begåvad borgerlighet än någonsin samtidigt som Socialdemokraterna ställer till det för sig själva på ett närmast unikt sätt. Men läget är förstås inte kört. Mona Sahlin har inlett en angelägen förnyelse av socialdemokratin. I dagens opinionsläge är inget viktigare än att förnyelsen sätter fart igen. 