Sanna Rayman är ledarskribent på Svenska Dagbladet. Hon borrar då och då ner sig i märkliga och ofta kontroversiella detaljer i samhällsbygget. Rayman utmanar det politiskt korrekta på ett hälsosamt sätt. I går publicerade hon en text som bör diskuteras i vidare kretsar.
Ledare
I ESO-rapporten "Sysselsättning för invandrare" som publicerades häromdagen riktas kritik mot vårdnadsbidraget. Bidraget är lockande för många nyanlända invandrarkvinnor. Samtidigt är det improduktivt ur integrationssynpunkt. Push mot jobb och självförsörjning ska ha företräde framför inskolning i bidragsförsörjning. Vårdnadsbidragets motståndare jublade. Till saken hör emellertid att de statliga ESO-utredarna också riktade kritik mot föräldraförsäkringen:
"Ett barn som har fötts utomlands ger rätt till samma antal dagar med föräldrapenning oavsett vilken ålder barnet har vid invandring. Föräldraledigheten för flera barn kan dessutom tas ut efter varandra. Det medför att föräldrar som invandrar med flera barn ibland kan uppbära föräldrapenning under åtskilliga år. (...) Föräldrapenningen riskerar därmed att bli en kvinno- och fattigdomsfälla. Det kan finnas skäl att förändra rätten till föräldrapenningsdagar, till exempel så att antalet dagar relateras till barnets ålder vid invandringen till Sverige."
Sanna Rayman relaterar ESO-rapporten till en bok som dåvarande integrationsministern Nyamko Sabuni (FP) gav ut i valrörelsen förra året. Sabuni hävdade bl a att "det är orimligt att föräldrar till barn som är fyra eller fem år när de anländer får ut full föräldraledighet. Det leder till att många kvinnor blir inlåsta i försäkringen."
Nyamko Sabuni översköljdes av rasistanklagelser från vänsterhåll. Även om en del av upphetsningen då, kan länkas till valfeber så är det anmärkningsvärt vilken stor betydelse som avsändaren har i debatter om välfärdssystem, integration och invandring.
Det är också påtagligt hur pass selektivt många av oss väljer att uppfatta tillvarons händelser och skeenden. Sanna Rayman igen: "Motstridighet bekymrar uppenbarligen få. Alltså får vi höra okvädingsord från vänster mot Nyamko Sabuni ena året, och gillande grymtanden gentemot ESO idag. Konsekvent? Nä, inte direkt, men vem bryr sig om konsekvens när partipoäng ska plockas? I går välkomnade således både Tommy Waidelich (S) och Josefin Brink (V) ESO:s förslag om att ta bort vårdnadsbidraget - båda till synes obekymrade över att de därmed okejade ett resonemang vars slutpunkt i praktiken är att även föräldrapenningen borde avskaffas. Inlåsningseffekterna av den senare torde ju vara avsevärt större än det ganska magra vårdnadsbidraget, inte sant"?
ESO-rapporten bör inte tas som intäkt för att avskaffa det ena eller andra. Däremot borde rapporten kunna vara inledningen till en seriös diskussion om hur ett generöst och generellt socialförsäkringssystem på bästa sätt ska matchas med ambitionen att snabbt få ut invandrare i arbete och självförsörjning. Dagens regelverk för vårdnadsbidrag och föräldrapenning tycks mig vara ett tydligt exempel på en mismatch som borde fixas till.