Den svenska sjukförsäkringen har alltid haft målet att människor ska komma tillbaka till arbete. Så har det dock i praktiken inte fungerat, utan många har fastnat länge i olika ersättningar. Detta gäller inte minst unga människor.
Reglerna för förtidspensionering av ungdomar har hittills lämnats oförändrade. Ersättningen var ursprungligen tänkt för ungdomar med mycket svåra funktionsnedsättningar, och som måste garanteras ekonomisk trygghet. Successivt har de unga förtidspensionärerna ändå blivit fler. Psykiatriska diagnoser står för hela ökningen och i dag har 75 procent någon form av psykisk ohälsa.
Förtidspensionering av ungdomar är ett stort och svårt problem. Redan i unga år inleds vad som kan bli ett livslångt utanförskap, med små inkomster, svag social förankring och på sikt en låg pension. Reformer på detta känsliga område kräver både varsamhet och långsiktighet, men det behövs fler vägar in i samhället. Regeringen satsar därför 568 miljoner kronor de kommande fyra åren för ungdomar med aktivitetsersättning.
1. Dagens möjlighet till vilande aktivitetsersättning förlängs. Unga förtidspensionärer ska kunna börja arbeta eller studera under trygga former utan att vara rädda för att förlora sin ersättning.
2. Det särskilda introduktions- och uppföljningsstödet (SIUS) utökas och byggs ut. Kombinationen av arbetsträning, stöd till den som ska börja jobba och rådgivning till chefer och kollegor är framgångsrik: över hälften får arbete.
3. Satsning på effektiv metodik. Supported employment är en dokumenterat bra metod för att hjälpa människor med funktionsnedsättning att hitta och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.
4. Utveckling av öppna jämförelser. En vanlig syssla bland unga förtidspensionärer är kommunernas dagliga verksamheter. Men ett stort problem är att arbetsformen ofta bidrar till inlåsning snarare än övergång till arbete. Socialstyrelsen får i uppdrag att kartlägga insatser i kommunerna som leder över från daglig verksamhet till arbetslivet.
5. Bättre arbetsförmågebedömningar. Försäkringskassan ska tillsammans med Arbetsförmedlingen utveckla metoder för att bättre bedöma arbetsförmåga hos unga med psykiatriska diagnoser och andra funktionsnedsättningar.
6. Övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skolverket ges uppdraget att ansvara för en fortbildningsinsats som förbättrar studie- och yrkesvägledares kunskaper om ungdomar med funktionsnedsättningar.
Det finns i dag många företag och andra arbetsgivare som gör stor nytta för ungdomar med svårigheter. Och det finns en ny öppenhet och en inkluderande attityd i samhället som är glädjande. Men Sverige måste göra mer för att ännu fler ska få möjlighet att bidra i arbetslivet.