Den politiska höstsäsongen i Finspång drog i gång i går kväll. Fullmäktiges politiker samlades i Landsbygdsmuseets fina och självbyggda samlingssal i Ljusfallshammar. Solen värmde, budgetdebatten hettade till och museiföreningens smörgåsar var himmelskt goda.
Jag var där.
Fullmäktige hade många ärenden på dagordningen i går. Kvällens huvudnummer var kommunens strategiska plan och beslut om ramarna för den kommunala ekonomin. På vägen fram till den debatten hanns det med en hel del annat.
En stående punkt på fullmäktiges möten är "allmänhetens frågestund". Det brukar oftast vara en punkt utan inlägg. I går kväll var dock allmänheten på hugget.
En kvinna från Hällestad ställde kritiska frågor om det kommande beslutet om brandkåren i Hällestad. En man från Ljusfallshammar ställde frågor om satsningar på förskolan på orten. Fullmäktiges Sverigedemokrat Lennart Bodling tog även han ordet under allmänhetens frågestund. Han frågade varför det inte finns fler dagmammor i Finspång? Fullmäktiges ordförande Berit Martinsson fick varsamt upplysa Bodling om att han var politiker och inte allmänhet.
Under en halvtimme kändes det som att vara på ett "townmeeting" i en liten amerikansk stad; politiker och medborgare ihopträngda i en sal för att diskutera gemensamma angelägenheter. Demokratin i sin direkta urform uppstod för en stund därute under de grova takbjälkarna i museets samlingssal.
Sedan vidtog de gängse partidebatterna.
Oppositionsledaren Inge Jacobsson (M) var på stridshumör redan när han kom till mötet. Kommunstyrelsens ordförande Anders Härnbro (S) och hans majoritet med V och MP hävdade i en artikel i Folkbladet i går att Alliansen inte presenterat ett riktigt budgetförslag. "Det lär bli en märklig debatt .Det finns nämligen bara ett (1) förslag tillgängligt", skrev Härnbro och hans kollegor i sin artikel.
"Helt fel", enligt Inge Jacobsson. Jag är inte man att döma vem som har rätt. Förmodligen ingen. Eller kanske båda. Inge Jacobsson och Alliansen höll den 17 juni en presskonferens om sin syn på den kommunala budgeten. Men en presskonferens är å andra sidan inte detsamma som ett sifferbesatt dokument som andra partier kan granska.
Inge Jacobsson höll hur som helst kvällens längsta inlägg. Sin vana trogen blandade han klagomål på procedurfrågor med detaljanmärkningar och politiskt mer innehållsrika synpunkter.
Det klokaste Jacobsson hade att säga var att det viktigaste var att "den budget som vinner omröstningen i kväll hålls i verkligheten."
Så är det.
Skillnaden på sista raden mellan de båda sidornas budgetförslag är inte märkvärdigt stor. I jämförelse med den förra budgetens underskott är skillnaderna närmast felräkningspengar.
De stora och tunga delarna i den kommunala ekonomin är äldreomsorg och skola. Här fjärrstyr staten genom lagar och regleringar. Utgifterna är i stort som de är.
Därmed inte sagt att politiken inte kan göra skillnad. Om politikerna kraftsamlade på några få områden - skolresultat, budgetdisciplin, bostadsbyggande - skulle mycket kunna bli bättre.
Några fler townmeetings skulle heller inte sitta fel.