Ledare
På ett möte i Stockholm i går morse presenterade Eliasson sin nya bok Synliga kostnader - Osynliga vinster. (SNS Förlag)
Jag var där.
1982 beställde svenska staten ett avancerat militärt flygplan med särskilda egenskaper som det vid den tiden inte fanns tillämpbar teknik för att bygga. Staten beställde kort sagt en uppfinning. Saab, Ericsson och Volvo Aero bildade Industrigruppen JAS och kraftsamlade för att skapa det som blev JAS 39 Gripen. Fram till år 2007 har JAS-projektet kostat 132 miljarder kronor; exklusive vapen. Gunnar Eliassons poäng är att bygget av JAS skapade ett "teknikmoln" som en mängd företag i och utanför JAS-gruppen lyckades kommersialisera till ett värde av lågt räknat 350 miljarder kronor. Detta är de "osynliga vinster" som Eliassons bok lyfter fram i ljuset.
Bengt-Olof Elfström från Volvo Aero var med på mötet i går. Volvo Aero arbetar i dag nästan uteslutande med motorer för civil flygtrafik. Bolaget omsätter 8 miljarder kronor, har cirka 3000 anställda och satsar tungt på forskning och utveckling.
Utan JAS hade vårt företag inte funnits kvar i dag, sa Bengt-Olof Elfström.
Gunnar Eliassons bok är proppfull med exempel på teknik som skapats i uppfinnandet av JAS och som sedan spillt över till andra branscher och samhällsområden.
JAS-planets extrema säkerhetskrav har gett bilföretagen Saab och Volvo förutsättningar att bli världsledande i tillverkningen av säkra personbilar.
n n Den militära teknologin har lagt grunden för ett kluster av teknisk kompetens för civil säkerhet i Linköping. Kollisionsvarningssystem för flygplan, båtar och bilar och avancerad bildbehandling för medicinska behandlingar är exempel på uppfinningar som har sin grund i Gripen projektet. Vad hade Linköping varit utan JAS 39 Gripen?
Ericssons framgång inom mobiltelefoni är en solskenshistoria, skriver Eliasson i sin bok. Flera av solstrålarna som gett Ericsson energi har spillt över från militär radio- och datateknologi i JAS-projektet.
Sven-Christer Nilsson var tidigare vd i Ericsson. Nu är han ordförande för den statliga myndigheten Försvarets Materielverk - FMV. Nilsson deltog i samtalet i Stockholm i går. Han påminde om statens centrala roll som kompetent beställare av kollektiva nyttigheter. Militärt försvar är just en sådan kollektiv nyttighet som de allra flesta vill ha men som ingen kan beställa själv. Lönsamma teknologimoln skapas dock inte bara genom militära beställningar. 1956 beställde t ex dåvarande finansminister Gunnar Sträng elektronisk databehandling av de nya och stora socialförsäkringarna. Den beställningen satte sprutt på svensk datateknologi, sa Sven-Christer Nilsson.
Staten har inte samma roll i dag som tidigare. Direkta statsstöd till industrin är närmast förbjudna; allt ska upphandlas, Televerket är borta och FMV har regeringens order att köpa billig försvarsmaterial i stället för att beställa teknologimoln från Hägglunds i Örnsköldsvik. Även i dag finns det dock stora och tekniskt avancerade beställningar som endast staten mäktar med att göra. Gunnar Eliasson föreslog riktade satsningar på medicinsk teknik.
n n Själv skulle jag gärna se en statlig beställning av en supermodern höghastighetsbana för järnvägstrafik mellan Stockholm och Linköping.
Staten kan inte dra sig tillbaka.
Jobbskatteavdrag löser inte allt här i världen.