Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Kurderna blir förtrycka - varenda dag

Foto: DARKO BANDIC

Norrköping2007-10-29 00:08
Laila Naraghi
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Rapporteringen från krisen mellan Turkiet och Irak blir allvarligare för var dag. Den turkiska ledningen säger sig ha tröttnat på den militanta kurdiska gerillans - PKK:s - våldsaktioner som påstås bedrivas inifrån norra Irak. Ett område också känt som de irakiska delarna av Kurdistan som styrs av Kurdistans regionala regering. Det kurdiska självstyret i norra Irak har länge retat de turkiska ledarna eftersom det skapat rädsla för att kravet om kurdiskt självstyre i Turkiet därmed ska få ökad legitimitet. En del menar att detta är det verkliga skälet bakom Turkiets vapenskrammel och att PKK bara används som svepskäl. Oavsett blottlägger krisen kurdfrågans känsliga karaktär. Frågan är av avgörande betydelse för fred i Mellanöstern.Krönika
Kurdernas rättigheter - som är samma mänskliga rättigheter vi alla har - kränks varje dag. Fyra länder har kontroll över det område som är Kurdistan: Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Genom historien har de fört en tydlig assimilerings- och utrotningspolitik mot kurder med allt från förbud mot att prata kurdiska till bombräder mot kurdiska byar. Förtrycket pågår fortfarande. Både i Iran och i Syrien är kurderna förtryckta minoriteter. I Irak var situationen katastrofal fram till Saddam Husseins fall. Nu är den bättre men fortfarande sårbar. Turkiet har sedan Atatürks dagar stått för ett hårt förtryck. Landets relation med EU har dock startat en positiv utveckling även om mycket kvarstår.Olika kurdiska grupper har genom historien ofta ställts mot varandra vilket gjort att förtrycket har kunnat fortgå. USA, det forna Sovjetunionen och regimerna i Mellanöstern har använt skilda kurdiska grupper som strategiska allierade för att uppnå sina syften i olika konflikter. Första världskriget och det senaste Irakkriget är två exempel. Resultatet har blivit att kurder i olika länder knappast står eniga.Dagens kris mellan Irak och Turkiet riskerar skapa ett liknande dilemma. PKK:s våldsaktioner kan spela det turkiska förtrycket i händerna eftersom det tydligt försvårar möjligheten för de demokratiska, kurdiska ledarna i norra Irak att stödja kurdernas rättigheter i Turkiet.Världens ledare har länge blundat för kurdernas situation, men för att förmå långsiktig fred i Mellanöstern måste kurdfrågan lösas. På grund av amerikanarnas ofta snäva ekonomiska intressen i regionen är det viktigt att EU bidrar till att hantera saken. Dels för att det handlar om vårt grannskap, dels för att försvara de värden vi i EU håller högt: Demokrati och mänskliga rättigheter. EU måste kraftfullt fördöma förtrycket av kurderna liksom PKK:s våld.