Östsam, samarbetsorganet mellan länets tolv kommuner och landstinget, håller för närvarande på att arbeta fram en kulturplan för Östergötland. Den regionala planen har tagits fram för att beskriva kulturområdet och identifiera de utvecklingsidéer som finns. Det grundläggande syftet är att planen ska vara ett regionalt planeringsverktyg och underlag för hur de statliga kulturbidragen ska användas. Ansvaret för fördelningen av statliga medel till kulturområdet kommer nämligen att överföras till regionen.
Det är en omfattande kulturplan som tagits fram och som nu under sommaren ska remissbehandlas av kommunerna och många andra intressenter. En genomläsning inger respekt för hur omfattande kulturverksamhet det finns i Östergötland, från internationell toppnivå såsom Norrköpings Symfoniorkester till att stärka hemslöjdens roll i regionen.
Min spontana reaktion vid genomläsningen är risken med torrsim. Kulturplanen stannar efter uppräkningen av vad som finns och vad man vill. De mer brännande frågorna om pengar och fördelning över länet berörs inte. Resultatet blir en mängd mer eller mindre konkreta punkter under rubriken Östergötland vill. Men hur, var och vem som ska betala diskuteras inte. Det kommer vid en senare tidpunkt. Jag har förstått att det finns en kommitté med de närmast sörjande som redan diskuterar dessa frågor. Men deras diskussion är inte med i remissen.
Vill Östergötland verkligen vara den 4:e storstadsregionen så måste det finnas både en bredd och en spets på kulturområdet, från studieförbundens studiecirklar till Östgötateaterns möjlighet att konkurrera med nationalscenerna. Det är ett betydande ansvar som vilar på kommunledningarna i Norrköping och Linköping att hålla ett fast grepp över kulturområdet. Kulturplanens välvilja till allt måste kombineras med budgetprioriteringarnas bistra verklighet.