Ibrahim Baylan är skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna. I går stod han vid partiledaren Stefan Löfvens sida och pläderade för att förlänga skolplikten med ytterligare tre år. Det är femtio år sedan en liknande reform genomfördes. Mycket talar för att det är helt rätt tänkt.
"Det här är socialdemokratisk politik", sa Stefan Löfven på pressträffen på Sveavägen i Stockholm. Så är det. Efter åratals av plottrande med försök till anpassningar av gymnasiets program för att minska avhoppen så tar S ett kollektivt grepp.
Jag skrev om saken på ledarsidan 1 december förra året: "De nationella gymnasieprogrammen borde ses som en fortsättning på grundskolan. Genom en sådan reform skulle behörighetshindret i skolsystemet flyttas från övergången mellan grundskola/gymnasium och till gymnasiet/universitet/yrkesarbete. Vilket vore en stor vinst.
Eleverna skulle få längre tid på sig innan repet dras för fortsatt utbildning."
I praktiken är S-förslaget om obligatoriskt gymnasium inte så dramatiskt. Gymnasiet är endast på papperet en frivillig skolform. Nästan alla ungdomar börjar gymnasieskolan redan i dag. Under det halvsekel som passerat sedan skolplikten förlängdes till den då nya grundskolans nio år har arbetsmarknaden förändrats radikalt. Jobbmöjligheterna för 16-åringar är ytterst begränsade. De som hoppar av gymnasiet går oftare till socialkontoren än till arbetslivet.
Det Socialdemokraterna vill med sitt kollektiva lyft av ungdomsutbildningens lägsta nivå är att skapa bättre förutsättningar för kunskap och arbete i vår egen samtid. Att med gymnasiets frivillighet som argument alltför motståndslöst acceptera avhopp från gymnasiet är att "curla dem till arbetslöshet", sa Ibrahim Baylan. Ett uttalande som han stödde med en imponerande mängd relevant fakta och statistik.
S-förslaget är uppmuntrande modernt mitt i sin klassiska och kollektiva utformning. Det är inte bara arbetsmarknaden som har förändrats sedan 1960-talet. I dagens förslag finns knappt några spår av den gamla enhetsskolans likriktning och centralstyrning. Löfven och Baylan betonade att "det finns många vägar till gymnasieexamen".
Så är det. Skolungdomar är inte trädda på ett och samma snöre. En sammanhållen ungdomsskola med senarelagda behörighetsspärrar skapar på ett odramatiskt sätt förutsättningar för många val- och omval av vägar till godkända betyg och bättre behörighet till såväl arbete som studier.
Socialdemokraterna flyttar nu spänstigt fram positionerna i politikens mest intressanta fråga; vad ska det allmänna ansvara för och vad ska vara upp till den enskilde individen? Svaret från S är att det inte ska vara fritt för 16-17-åringar att göra val som på goda grunder riskerar lång tids okunskap, arbetslöshet och bidragsförsörjning.