Sedan 2008 är det möjligt att under tämligen fria former arbetskraftsinvandra till Sverige från länder utanför EU. Reformen är väl ingen jättehit. Endast 16 000 personer tog 2012 chansen att få ett arbetstillstånd i Sverige.
Reformen är ett samprojekt mellan Alliansen och Miljöpartiet. De tre övriga partierna var och är missnöjda med arbetskraftsinvandringen. Vilket märktes vid riksdagens särskilda debatt i frågan i går.
Sverigedemokraterna hade begärt debatten. Enligt SD:s Mattias Karlsson tvingas "en stor del" av arbetskraftsinvandrarna att arbeta under "slavliknande" förhållanden. Än värre ansåg Karlsson det var att svenska byggnadsarbetare tvingades från hus och hem och från möjligheten att "betala barnens hockeyträningar" när de förlorade sina jobb till invandrare.
Några som helst fakta eller bevis för sina påståenden anförde han naturligtvis inte. Han missade dock inte att understryka sambandet mellan SD:s kamp för svenska arbetare och partiets nyvunna position som näst största parti bland LO-väljarna.
Socialdemokraterna företräddes av Ylva Johansson. S har det lite knepigt i den här frågan.
Å ena sidan lever partiet i symbios med LO i arbetsmarknadsfrågor. Det var LO som drev igenom stoppet för arbetskraftsinvandring i början av 1970-talet. När rekordårens tillväxt började knacka av och arbetslösheten växte så ökade den fackliga oron över invandringens konsekvenser på jobb och löner. Å andra sidan vill ju inte S riskera att framstå som en blek kopia av SD. Ylva Johansson gjorde vad hon kunde i en svår balansgång. Snabb och obyråkratisk rörlighet över gränserna är "mycket bra", sa Ylva Johansson med samma eftertryck som vad hon gav förslag på en lång rad myndighetsinsatser för att kontrollera rörlighetens kvalitet.
Partiledaren Jonas Sjöstedt förde vänsterns talan i kammaren i går. Vilket han kanske inte borde ha gjort. Det känns lite udda att kampen mot en rännil av arbetskraftsinvandrare är så viktig för V att partiledarens närvaro krävs i debatten. Utöver att anklaga Miljöpartiet för att vara "hycklare" satte Sjöstedt inga bestående avtryck. Hans försök att utmåla invandrande arbetssugna människor som slavar och människohandelsoffer höll vad gäller bevisning och fakta ungefär samma klass som Mattias Karlssons.
Maria Ferms (MP) anförande var behagligt och innehållsrikt. Något som liknar en avgrund i värderingar och samhällsbilder öppnade sig mellan Ferm och ett par av de andra debattörerna. "Migration är positivt och självklart", sa Malin Ferm. Medan Jonas Sjöstedt närmast beskrev migration som ett resultat av kapitalistiskt tvång.
Självklart finns det problem och brister i arbetskraftsinvandringen. Myndighetskontroller och avslöjanden i media har visat på flera fall där hjärtlösa och giriga företagare och privatpersoner har utnyttjat invandrarnas underläge. Som migrationsminister Tobias Billström (M) stillsamt påpekade så fanns det emellertid "oseriösa arbetsgivare även före 2008".
Det kloka är att på bästa sätt försöka stoppa rufflarna och exploatörerna. Att vilja stoppa arbete i Sverige - oavsett var arbetaren råkar vara född eller hens skolbetyg - är däremot dummare än dumt.