Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Klyftorna tillbaka i Europa

Norrköping2012-06-26 06:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det råder vänteläge i världspolitiken sommaren 2012. I Syrien fortsätter mördandet, utan att någon försöker stoppa Assadregimen. I Egypten klamrar sig generalerna kvar vid makten, utan större protester från omvärlden. Klimat- och miljöfrågorna har bordlagts i väntan på bättre tider. Både Obama och Merkel uteblir från FN:s stora miljökonferens i Rio de Janeiro.

Världen enligt Torsten

Obama har presidentvalet i november att tänka på, och tar inga risker vare sig i Syrien eller Rio. Att lova något i klimatfrågan som inte Kina vill ställa upp på är inte populärt i USA. Och i Kina förbereder man som bäst ledarskiftet i höst. USA och Kina irriterar sig över att Europa inte får ordning på sina affärer och kan bidra till tillväxten i världen. Båda gör så gott de kan för att uppväga bortfallet från Europa, men åtminstone USA:s möjligheter är begränsade. Den uteblivna draghjälpen från Europa minskar Obamas chanser att bli återvald.

Merkel förbereder sig för EU:s toppmöte den 28 juni, som lika litet som tidigare toppmöten lär lösa Europas problem. Det blir alltmer tydligt att hela Europabygget måste ritas om. EMU, den gemensamma valutan, var en felkonstruktion från början, därför att den inte tog hänsyn till olikheterna i de länder som inbjöds att delta. Euron låste tvärtom fast skillnaderna, och tog ifrån ländernas regeringar de verktyg de hade behövt för att korrigera olikheterna: En självständig ränte- och växelkurspolitik, till viss del även möjligheten att föra en egen budgetpolitik.

Man kan gå ännu längre tillbaka i tiden och fråga sig: Var det verkligen rätt tänkt att införliva fattiga agrara länder med svaga politiska system i ett välorganiserat nordeuropeiskt block, dominerat av Tyskland och andra rika industrinationer, och därmed utsätta dem för en konkurrens som de ännu inte var mogna för? Ingenstans syns följderna tydligare än i Grekland. Vad är då EU-ledarnas recept till ett Grekland där statskassan är tom och var fjärde går arbetslös? Jo, att skära ned den offentliga sektorn och sälja ut statens tillgångar!

Den nygamla regeringen i Grekland (bestående av det korrumperade högerpartiet Ny demokrati, som styrde landet 2004-2009, och resterna av socialdemokraterna, PASOK) förväntas ?rädda? Grekland genom att på nytt öka klyftan till det rika Europa. Samtidigt ska Grekland räddas från grekerna som inte förstår sitt eget bästa. En del greker misstänker rentav att syftet med EU:s miljardöverföringar inte är att rädda Grekland utan att rädda de tyska storbanker som spekulerat i grekiska statspapper. Spanjorerna misstänker detsamma.

Om världen väntar på vägledning från Europa lär den få vänta ett bra tag. Enda ljusglimten är det massiva maktskiftet i Frankrike. Nya idéer är på väg, men det kommer att ta lång tid att reformera ett Europa som försvurit sig åt Marknaden och förlorat kontrollen över rubbet. Räkna med nya kriser innan Europa står på stabil grund igen.

Läs mer om