Kaxigt förslag
Norrköping kommer att gå sin egen väg, oavsett vilken utbildningspolitik regeringen för. Det slår Lars Stjernkvist (bilden) och hans partikamrater fast i utkastet till nytt utbildningspolitiskt program för Norrköping. Det är kaxigt, tycker Widar Andersson. Foto: Andreas Skogh/arkiv
Foto: Andreas Skogh
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I vissa delar rimmar programförslaget väl med avsändarnas utbildningspolitiska traditioner. Norrköping är speciellt på många områden. Skolkommunalrådet Lars Stjernkvist och hans politiska partners markerar tydligt sin starka politiska uppslutning för en del av Norrköpings utbildningspolitiska specialare. Man skriver t ex att: "I Norrköping ges man alltid en andra chans att tillgodogöra sig nya kunskaper." Detta är en klar markering mot den borgerliga regeringens försämringar av vuxenutbildningens ekonomiska resurser. Det är kaxigt att slå fast att Norrköping kommer att gå sin egen väg - oavsett vad regeringar må besluta.Ambitionen att kommunen ska ansvara för att medborgarna får flera utbildningschanser förstärks av att s, v och mp lyfter fram stadens "Second Chance School" som ett positivt exempel. Skolan ingår i ett europeiskt samarbetsprojekt där "arbetslivserfarenhet och ökad social kompetens leder till anställningar i företag för huvuddelen av eleverna".I förslaget trycker politikerna starkt på det traditionella samarbetsklimat mellan privat och offentlig sektor som kännetecknar gamla, socialdemokratiskt styrda industristäder som Norrköping. Politikerna skriver att: "Ambitionen är att kommunala och fristående förskolor och skolor i största möjliga mån ska verka under samma rättigheter och skyldigheter."Det är helt rätt tänkt. Vi måste bort från den smått makabra indelningen av skolor efter vilken huvudman de har. Norrköpings skolbarn ska ha tillgång till bästa tänkbara skolor. Att skolorna har den ena eller den andra ägaren ska vare sig innebära några gräddfiler och/eller skapa ursäkter för att göra ett mindre bra jobb.En annan traditionell och smått unik sak med Norrköping är att det finns hela 14 stycken fritidsgårdar med en omfattande kvälls- och helgverksamhet. Det är bra att politikerna lyfter fram gårdarna i det utbildningspolitiska programmet.Traditionen får således sitt i förslaget till nytt program. Men ingen tradition är så stark att den inte behöver konkurrens av förnyelse och omtänkande.Politikerna skriver: "Genom tidig och regelbunden mätning av kunskapsresultaten kan vi både fånga upp barn och elever som behöver stöd i någon form och samtidigt upptäcka och åtgärda brister i skolornas organisation."Kontroll av uppnådd läsförmåga ska ske i slutet av årskurs 2 och kontroll av uppnådda mål i alla ämnen ska genomföras i slutet av årskurs 5. Elever som inte nått målen i årskurs 5 ska få stöd för att nå målen för grundskolan.Här binder Stjernkvist och hans majoritetsvänner sig vid masten för organisatoriska förändringar på skolorna i Norrköping. Följdriktigt så slår politikerna fast att: "Ledarskapet har stor betydelse för resultatet. Därför är det viktigt att stärka ledarrollen, och att de främsta ledarna tar sig an de svåraste utmaningarna."Även det politiska ledarskapet kommer att prövas. Ett kaxigt utbildningspolitiskt program behöver kaxiga politiker som förmår att driva igenom besluten ute i skolornas skiftande verkligheter.