Jobbavdrag ett orättvist system
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
När skattesänkningar riktas till dem som är relativt välbeställda, så kommer de extra pengarna att i mycket liten grad användas för konsumtion. Merparten går till ökat personligt sparande. Ser man jobbskapande ur den aspekten skulle ju skattelättnader även för dem, som inte får sin inkomst genom förvärvsarbete utan via A-kassa, sjukersättning eller pension, ge ännu bättre utdelning än om man som nu undantar dessa grupper från skattelättnaderna. De nyss nämnda grupperna lever ju i genomsnitt på en klart lägre ekonomisk nivå än de som förvärvsarbetar. Så att tala om de jobb som skapas genom jobbskatteavdrag är ju klart missvisande och kan enbart ses som ett av alliansen medvetet dolt reklamtrick för sina egna påfund. Kom nu inte bara tillbaka med att även pensionärskollektivet nu ska få skattesänkningar för dessa är ju helt marginella jämfört med vad jobbskatteavdragen generellt ger och därtill helt nödvändiga ur valstrategisk synpunkt för att på något sätt blidka den stora pensionärsgruppen.
Jobbavdragen sägs enligt Reinfeldt vara till för att den enskilde som blir av med sitt jobb ska extra motiveras att skaffa sig ett nytt. Det ska löna sig att arbeta till skillnad från att leva på "bidrag" och man ska därtill genom jobbavdraget få hjälp till att kunna leva på sin lön. Vad man däremot underlåter att säga är att pensionärer, arbetslösa och sjuka inte på samma sätt genom skattelättnader ska få hjälp att överleva och därmed också bidra till skapandet av ytterligare nya jobb.
Det lönar sig att arbeta även utan jobbavdragen. Våra trygghetssystem är så utformade, att de redan från början ger en starkt reducerad ekonomisk nivå att leva på jämfört med när man har ett jobb att gå till. Det finns därmed drivkraft att komma tillbaka i jobb antingen man förlorat det på grund av arbetsbrist eller på grund av sjukdom eller skada hamnat utanför. Därtill ger jobbet en social närvaro och gemenskap i samhället, som faller bort för den som hamnar utanför under längre tid. Det är därför ytterligt få, som av ren lättja blir kvar i ett utanförskap, så när man nu med jobbavdrag straffar alla för misstänkt lättja, så gör man ett grovt misstag. Med straff menar jag att jobbavdraget är ju inget annat än en ytterligare sänkning av nivån i alla våra trygghetssystem jämfört med tidigare och är det detta vi alla har trängtat efter? Var av en av oss eller er som lever på sitt jobb kan ju när som helst riskera att hamna "utanför" för en tid eller i olyckligaste fall livslångt. Betänk detta och rösta därefter nästa gång vi går till valurnorna.