LEDARE: Inställd hyresrevolution

Det mest konkreta i utredningens åtgärdskatalog är att man vill skapa ett större utrymme för en hyressättning som är mer känslig för utbud och efterfrågan än i dag. Michaël Koch är ordförande i Arbetsdomstolen. Han är således van vid att försöka lösa konflikter mellan parter med hög svansföring och motstående intressen. Koch har säkerligen haft nytta av sina erfarenheter i sitt nu avslutade uppdrag som hyresmarknadsutredare. På hyresmarknaden finns tre huvudsakliga aktörer som bär på ett antal klassiska konflikter. De privata fastighetsägarna har ett naturligt intresse av att kunna ta mer betalt för sina lägenheter. För ett par år sedan anmälde Fastighetsägarna den svenska hyresmarknaden till EU-kommissionen. Privatvärdarna anser att de kommunala bostadsbolagen inte uppträder affärsmässigt och att förhållandet mellan de kommunala ägarna och bolagen är ett brott mot EG-rättens förbud mot statsstöd. Det var fastighetsägarnas anmälan till EU som gav den förra regeringen anledning att tillsätta Kochs utredning. Alliansregeringen har därefter givit utredningen tilläggsdirektiv som har kunnat tolkas som en beställning av systemskiftesframdrivande förslag. Hyresgästföreningens grundläggande intresse är att hålla nere hyrorna. Föreningen strider för sin sak på flera olika slagfält. Dels agerar de som part i de kollektiva hyresförhandlingarna, dels bedriver föreningen ett aktivt opinionsbildningsarbete. Den tredje aktören med investerade intressen på den svenska hyresmarknaden är de kommunala bostadsbolagen och deras ägare. Bolagen företräder traditionellt ett allmännyttigt intresse som ofta sammanfaller med ägarnas/kommunernas bostadspolitiska ambitioner. Kommunerna har via sitt förbund SKL markerat sitt ointresse av att de egna bolagen skall utvecklas till strikt affärsmässiga företag. n n Michaël Koch för fram två förslag när det gäller de kommunala bostadsföretagens framtida affärsmässighet. I det ena alternativet kan bolagen rulla på ungefär som nu. Väljer regeringen att beträda den vägen krävs dock, enligt utredaren, att det allmännyttiga uppdraget specificeras mer än i dag. I utredarens andra alternativ frigörs företagen från kravet att se till "kommunens bästa". De ska precis som de privata värdarna ha företagets bästa för ögonen; i klartext rikta in sig på bolagets vinst. Med tanke på det kompakta motståndet från SKL är det knappast troligt att regeringen väljer detta alternativ. Däremot finns det inga skäl att omedelbart avvisa Kochs förslag om att efterfrågan på lägenheter i vissa områden ska få ett tydligt genomslag på hyresnivåerna. Koch föreslår en spärr på högst fem procents hyreshöjningar per år. I dag styr hyrorna i den allmännyttiga sektorn vilka hyror som de privata värdarna kan ta ut. Denna modell vill Koch ersätta med ett system där den allmänna och normbildande hyresnivån ska fastställas i kollektiva förhandlingar mellan parterna på hela hyresmarknaden. Hyresrätten är en stor, viktig och populär bostadsform i Sverige. Ska hyresrätten ha chansen att hävda sig gentemot bostadsrätter och kommande ägarlägenheter så måste hyresrätten få en sundare ekonomisk miljö än i dag. En större rörlighet i hyressättningen kan vara ett sätt att skapa ökad mångfald på hyresmarknaden. De som tvärnobbar förändringar av det här slaget bör betänka riskerna för att hyresrätten på sikt marginaliseras till det som brukar kallas "social housing" - upplåtelseformen reserveras för de sämst ställda. n n Michaël Koch hoppas på en "livlig" debatt om utredningens förslag. Det gör jag också. Framförallt hoppas jag på en öppen och prövande diskussion som inte omedelbart låses fast vid inkörda ekonomiska och politiska dogmer.

Information till våra läsare

Ledare: Inställd hyresrevolution