Regeringen vill sänka bolagsskatten till 22 procent. Beskedet som presenterades vid en pressträff med alliansens partiledare i går, mottogs inte direkt med jubel från näringslivsorganisationer och experter.
Svenskt Näringslivs skatteexpert Johan Fall hävdade för t ex att bolagsskattesänkningen "kostar fyra gånger mer per procentenhet än en sänkning av kapitalskatten." (Ekot 13/9)
Organisationen Företagarna pekar på att en stor del av de mindre företagen inte påverkas alls av regeringens skattesänkning.
1989 var bolagsskatten i Sverige 52 procent. Får regeringen igenom sitt förslag så har skatten stegvis sänkts med 30 procentenheter på 24 år. Berlinmurens fall 1989 kan tjäna som en förklarande metafor för dessa snabba förändringar. Den globala ekonomin rör sig numera helt gränsnonchalant. För ett land i "Europas utkanter" skriver regeringen, är det extra viktigt att ha konkurrenskraftiga bolagsskatter. Så är det nog.
Bolagsskatten är tryfferad med undantag, avdrag och andra möjligheter att disponera bokföringen för att åstadkomma en "lämplig" skattebas i företaget. En lägre skatt kan antas minska behovet av alltför invecklade manövrar. En manövermöjlighet stänger regeringen själv. Att minska den beskattningsbara vinsten genom höga räntor på interna lån kommer att bli mycket svårare framöver.
I en annan del av sitt budgetförslag annonserar regeringen ett "investeraravdrag" för privatpersoner som satsar pengar i nystartade och växande företag. På sikt är det förslaget mycket intressant. Sverige behöver mer riskkapital.