Efter fem månader och uppskattningsvis 2 000 dödsoffer har omvärlden till slut börjat vända sin uppmärksamhet mot våldet i Syrien. Rapporteringen är fortfarande knapphändig, eftersom journalister har svårt att resa in i landet. Internationella organisationer står bakom den information som står till buds.
Klart är att den syriska regeringen och president Bashar al-Assad under våren och sommaren har fortsatt att använda omfattande våld mot demonstranter som kräver politiska reformer i landet. Under förevändning att man jagar terrorister har man satt in den nationella säkerhetsstyrkan och pansarvapen mot demonstranter i en rad städer. Mönstret känner vi igen från andra länder i Nordafrika och Mellanöstern.
Debatt
Mänsklig säkerhet hotas nu varje dag i Syrien. Trots det har den internationella responsen varit långsam och svag, precis som under vårens våldsamheter i Egypten, Libyen och andra länder. EU-länderna samlade sig i maj till sanktioner och vapenembargo mot Syrien. USA:s president Obama införde samtidigt riktade sanktioner mot Assad och hans medarbetare. De amerikanska sanktionerna skärps nu. Generalsekreterare Ban Ki-moon och andra höga FN-tjänstemän har i uttalanden och samtal med president al-Assad markerat sin kritiska hållning och uttalat farhågor för människorättssituationen i landet.
Faktum kvarstår: medlemmarna i FN:s säkerhetsråd har trots flera möten inte lyckats samla sig till ett gemensamt beslut om sanktioner och vapenembargo mot Syrien. Det är oacceptabelt. Som så ofta är det Ryssland och Kina med tillhörande stödtrupper som stoppar kraftfullt agerande. EU-länderna inklusive Sverige har ett särskilt ansvar att kräva att motsträviga länder ändrar sin politik och ansluter sig till ett vapenembargo mot Syrien.
Bland Syriens grannländer börjar tålamodet ta slut. Saudiarabien, Bahrain och Kuwait - länder som själva har mött folkliga protester med våld - har kallat hem sina ambassadörer. Arabförbundet har protesterat. Turkiets utrikesminister uttalade stark kritik vid ett besök i Syrien - kritik som besvarades med nya attacker mot demonstranter. En rad andra länder väntas hålla samtal med den syriska regeringen inom kort.
En komplex regionalpolitisk situation får inte hindra att världens länder agerar resolut. De bilaterala reaktionerna är välkomna, men vad som nu krävs är samlad internationell handling. Mot bakgrund av det långvariga och omfattande våldet måste FN använda alla tillgängliga medel gentemot den syriska regimen. Vid sidan av riktade sanktioner och vapenembargo bör man låta Internationella brottmålsdomstolen granska händelserna. FN:s medlemsstater måste verka i enlighet med principen skyldighet att skydda som ålägger dem att agera på bred front. FN och andra organisationer måste också ges möjlighet att genomföra humanitära insatser.
De återkommande mötena i FN:s säkerhetsråd måste ge resultat. För civilbefolkningen i Syrien har tiden redan runnit ut.