Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vårdstrejken är över. Alla detaljer och skrivningar i avtalet är ännu inte helt kända. En rättvis utvärdering av avtalet kan dessutom inte göras förrän om flera månader. Det är först då vi vet om det nya avtalets "starka skrivningar" om förbättringar av den lokala lönebildningen får någon konkret betydelse för sjuksköterskornas löner. Det som däremot kan utvärderas redan nu är lönenivåskillnaderna mellan det avtal som Vårdförbundets medlemsrepresentanter avvisade för fem veckor sedan och det avtal som medlemskongressen antog i går eftermiddag. Skillnaderna är knappt skönjbara. Lägstalönen var 21 100 kronor i månaden då och den är 21 100 kronor i månaden nu. De generella löneökningarna var då 4 procent år 1, 2, 5 procent år 2 och 2 procent år 3. Skillnaden mot gårdagens avtal är 0,5 procent år 2... Fem veckors fortsatt strejk gav alltså 0, 5 procent i lönepåslag. Vårdförbundets ledning ville acceptera medlarnas första bud. Men medlemmarna sa nej. Medlemmarna borde nog ha lyssnat på sin förbundsledning. Lägger vi själva strejken till handlingarna så kan vi trots allt konstatera att sjuksköterskorna fick hyfsade generella lönepåslag. Arbetsgivarna i kommuner, landsting och sjukvårdsföretag måste nu ta sitt ansvar för att den lokala lönebildningen avsevärt förbättras. Prestationer, arbetstyngd, vidareutbildning och extra ansvarstagande måste ge tydliga lönepåslag för enskilda sjuksköterskor. Framsynta offentliga och privata arbetsgivare måste ha modet att gå före och visa att de uppskattar sina hårt arbetande medarbetare.