Nu återupptas arbetet med att forma ett avtal för landets lärare. Två medlare har fått parternas uppdrag att styra processen och förhoppningsvis lägga ett för lärarna acceptabelt förslag. En konflikt kan bli nödvändig om politiker och arbetsgivare inte inser allvaret i situationen: en nationell lärarkris där alltför få vill fortsätta att vara eller utbilda sig till lärare. Det är dags för arbetsgivare och politiker att tänka långsiktigt. Ett tänkvärt citat ur en ledare i svenska Dagbladet mars 2012.
"Låt kompetens löna sig. Bra lärare genererar ett stort samhällsvärde och är värda mer pengar, så enkelt är det."
Lärarförbundet har genom sina tio rapporter i serien ?Perspektiv på lärarlöner? visat det absoluta behovet av väsentligt högre lärarlöner. Perspektiven är:
1. Både internationellt och nationellt ligger lönerna väldigt lågt om man tittar på jämförbara grupper.
2. Alla lärarkategorier är idag mer eller mindre kvinnodominerade. Detta har under en lång tid inverkat negativt på lönerna. Det verkar finnas någon form av automatik i att kvinnodominerade yrken i offentlig sektor ska betalas lägre.
3. Lärarlönerna har fått stå tillbaka de senaste decennierna. Löneutvecklingen har varit klart sämre än den för andra lika välutbildade akademiker och lärarnas reallöner sjönk även 2011.
4. De närmaste åren går många lärare i pension och behovet av nyrekrytering är stort. Det handlar om att 50 000 nya lärare behövs i skolan. I ett läge där lärarbrist hotar är viljan att utbilda sig till lärare nu oerhört låg (1,2 sökanden/utbildningsplats). Sju av tio utbildningsplatser till lärare stod tomma höstterminen 2011.
5. Lärare - som borde vara ett drömyrke - tenderar till att bli en andrasortering. Samtidigt som forskning visar att läraren är den viktigaste faktorn för att eleverna ska lyckas i skolan. Skälen till att inte vilja bli lärare anges av studenterna vara för låg lön och för dålig arbetsmiljö.
6. Ur ett livslöneperspektiv är det helt enkelt ett nedköp att bli lärare. Lärarna är lågt avlönade jämfört med andra högutbildade yrken och även jämfört med en del mansdominerade yrken som kräver endast gymnasieexamen. Efter att utbildningskostnaden är dragen tjänar lärare sämre. Det måste helt enkelt börja löna sig att investera i en lärarutbildning.
7. Av tio aktiva lärare funderar fyra stycken på att sluta och välja ett annat yrke. Detta riskerar att ytterligare spä på den kommande lärarbristen. Huvudskälet till att lämna anger de flesta vara alltför låg lön och tung arbetsbörda.
8. En vetenskaplig, internationell undersökning, genomförd av två forskare (Peter Dolton i London tillsammans med Oscar Marcenaro-Gutierrez i Malaga), visar att skolans resultat blir bättre med högre lärarlöner. Högre lön gör att de mest lämpade väljer att utbilda sig till lärare. När stat och kommun ondgör sig över dåliga resultat i skolan, borde de inse att ansvaret ligger hos dem. Högre löner till lärarna skulle på sikt också ge bättre skolresultat.
Den part som Lärarförbundet nu ska skriva avtal med är SKL (Sveriges kommuner och landsting). Ytterst är det alltså politiker som kan påverka utgången av avtalsrörelsen, och med vetskapen om ovanstående perspektiv har jag svårt att förstå om de inte tar sitt ansvar och lyfter lärarlönerna till en anständig nivå. Samma politiker har ju också ansvar för skolans kvalitet dvs. landets framtid. Bördan kan dock inte bara läggas på kommunerna. Staten måste också ta sitt ansvar för framtiden. Tydligt riktade statliga pengar till skolan är absolut en nödvändighet.
Lokalavdelningens medlemmar inom Norrköpings kommun förväntar sig att ansvariga politiker förstår allvaret i problematiken och lever upp till de löften, som de flesta partier gett både på riks - och lokalnivå, om satsningar på skolan och därmed också lärarnas löner.
Det är nu det gäller! Svik oss inte!