Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Historien är inte slut

Norrköping2008-01-12 03:00
Christer Sandberg
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jag säger till en ung reporter att faxa en artikel till en person. Den unga reportern ser orolig ut. - Då måste jag nog ha hjälp. Jag har aldrig faxat i hela mitt liv! Det är nya tider. En ny generation journalister som behärskar all modern teknik. Kan fotografera med telefonen och skicka iväg bilderna hur enkelt som helst. Kan ta rörliga bilder också. Datorn och mobiltelefonen känner de som sin egen ficka. Men de kan alltså inte faxa. Kanske kan de inte skicka iväg ett vanligt brev heller. Vanlig post blir allt ovanligare. Snigelpost, säger man numera. Det kan ju ta flera dagar innan det kommer fram. Faktum är att det gick snabbare på 1800-talet. Den som t ex läser en roman av Hjalmar Söderberg slås av att huvudpersonerna hela tiden skriver brev till varandra som budpojkar ideligen levererar runt om i stan. De kan ofta brevväxla många gånger per dag. Men nu finns ju förstås e-post. Eller mejl som de flesta säger. Fax används knappast alls av privatpersoner. Men i flera decennier var det ett helt nödvändigt arbetsredskap på alla redaktioner. När jag började som journalist användes teleprinter. Man laddade teleprintern med pappersrullar och där tickade det fram texter från nyhetsbyrån dygnet runt. Det karaktäristiska ljudet av printern gav atmosfär åt redaktionen. Vi kunde hela tiden höra att det fanns en värld där ute. En värld där det alltid tycktes hända något. När något särskilt viktigt hänt blinkade en röd lampa på teleprintern. Därav begreppet "flashnyhet" . Det var teleprinterrullar som Jack Kerouac använde i skrivmaskinen när han skrev On The Road. För att slippa sätta i nya pappersark hela tiden. Nu finns teleprintrarna på museum. Precis som säkert snart faxarna. Jag kommer ihåg första gången jag faxade en artikel. Spännande, tyckte jag. Ännu mer fascinerad var jag av telefotomaskinen. Stor som en frysbox där det kom bilder från hela världen. På Expressen fanns det på 1970-talet dessutom en reportagebil med mobiltelefon. Första gången jag körde den ringde jag genast upp min tjej. - Vet du, jag ringer från en bil. Det finns en telefon - i bilen! Det känns inte som så värst länge sedan. Vi som varit med ett tag betraktar fortfarande internet som ny teknik. För de som nu är 35 år, eller ännu yngre, är det något som alltid funnits. Nyligen bytte en mediekoncern namn på avdelningen som sysslar med att förmedla nyheter via internet. Från Nya Medier till Digitala Medier. Chefen fick nämligen hela tiden frågan från yngre: -Vaddå Nya Medier? Internet är väl inte nytt. Varför kallar ni det så?! Jag minns skämtteckningen med en äldre rynkig reporter med sur uppsyn som säger: -Det har kommit så mycket nytt skit på redaktionen den senaste tiden. Skrivmaskiner och allt möjligt! Bara som en liten påminnelse om att historien inte nått sin fullbordan. Snart kommer en ny generation som behärskar en ännu nyare teknik. Som säger: -Mejla kan jag inte, det gör man ju aldrig numera. Det var bara det jag ville säga.
Läs mer om
Norrköping