Sedan några veckor tillbaka sätter studenterna på Campus Norrköping åter färg på stan. Studenterna är ett upplivande hösttecken. I går hade jag förmånen att träffa ett fyrtiotal av dem som inlett sina studier på kultur - samhälls - och mediagestaltningsprogrammet.
Vi sågs i Kåkens Hus.
Det blev mycket prat om Sverigedemokrater, Moderater, Sossar och om media.
Intressant att lyssna in deras perspektiv. Varje generation föds in i och formas av sin samtid. Jag bär för evigt med mig minnen från uppväxten i brukssamhället i slutet på 1960-talet med en kompakt och till synes evig Socialdemokratisk dominans. De studenter som nu är runt tjugo år kanske började upptäcka politiken 2005 då den borgerliga alliansen och de Nya Moderaterna tog plats på scenen. Historiska föreläsningar är tämligen verkningslösa. I politik och i politiskt tilltal är det här och nu som gäller. Det gillar jag.
Jag bär med mig många pigga och kloka inlägg från träffen på Kåkens Hus. Viljan till öppna diskussioner om svåra ämnen som till exempel invandring/invandringsmotstånd, och om egoismens roll i partipolitiken gjorde starkt intryck på mig. Slutna rum är nog snart en utrotningshotad företeelse i politiken.
Efter mötet frågade en ung kvinna mig om hur man gör för att bli medlem i Socialdemokraterna. Jag berättade det för henne. Hoppas att hon och partiet finner varandra.