Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Glöm inte barnen!

Foto: Ohlsson Jens

Norrköping2008-09-08 03:00
Laila Naraghi
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det finns inga år som är så avgörande för en människas liv som de under hennes barndom. När barndomen är över kommer den aldrig igen. Det går inte att återuppleva sitt första vinterdopp, och inte heller sin första snögubbe. Och det är omöjligt att få gå om sin första skoldag. De första åren av en människas liv, som ska komma att prägla hela hennes framtid, är helt enkelt omöjliga att upprepa. I lördags visades i SVT ett av mina favoritavsnitt av Saltkråkan. Det där farbror Melker alldeles i slutet pratar om barndomens förtrollade tid. Medan Tjorven, Pelle och Båtsman pysslar med sitt i solnedgångens ljus filosoferar han om barnens egna "ljuva, hemliga och vilda" värld. Det finns en längtan och avund i hans röst. Jag förstår det så väl. "Alla har vi varit barn, och hjälplösa nån gång. Älskat utan gränser, älskat utan tvång." Uno Svenningssons ord i "Under ytan" får mig att tänka på att också George W. Bush, Usama bin Ladin och Lasermannen har varit små knyten som trånat efter kärlek och lekt med snorgubbar. Det är märkligt hur omvärlden kan göra små barn till terrorister och massmördare. Tillsammans bär vi ett ansvar för att skapa ett samhälle där barn kan må bra. Inte bara för barnens skull utan även för framtidens: för framtiden avgörs just av hur dagens barn mår. Ingen familj kan med enbart egen kraft ge sitt barn möjlighet att få en sådan förtrollande barndom som farbror Melker talar om. Det krävs en god omvärld där vi hjälps åt. Precis som på Saltkråkan där alla tycks känna omtanke för varandra, inte på grund av blodsband utan på grund av mänsklig kärlek. Ett barnvänligt samhälle kräver helt enkelt solidaritet. Olof Palme uttryckte det slagkraftigt: "Den enda verkligt praktiska anknytningen till framtiden är ju egentligen barnen. För det är ju i dom man ser framtiden växa fram. Och ur detta växer också vårt gemensamma ansvar för barnen i samhället. Det är ju inte så att man ska hålla på med ’mina barn och dina barn’ i ett slags individualkapitalistiskt betraktelsesätt utan det är ju frågan om våra gemensamma barn. Alla barn - varenda tjatting så att säga - och därför ska barnen sättas i förgrunden." Trots att barndomen är en av få gemensamma erfarenheter för alla människor glömmer politiska, militära och ekonomiska makthavare bort barna. Inte sällan är dessa makthavare själva föräldrar men de bryr sig inte mer om barn än att de köper julklappar till sina egna ungar. De borde, tillsammans med dig och mig, bidra till ett barnvänligare samhälle. Vår uppgift är att skapa en omgivning som inte gör små barn till terrorister och mördare. Det är det bästa för både oss själva och för framtiden. Men framför allt är det vår skyldighet eftersom varje barn har rätt att få uppleva det farbror Melker beskriver så väl: barndomens förtrollade tid.