Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Globalisering - till vilket pris

Norrköping2008-08-13 03:00
Torsten Nilsson
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Härom dagen köpte jag ett set om två lampor på Ikea, snyggt designade och enligt etiketten "handblåsta i Kina". Från glasblåsaren någonstans i Kina har lamporna vandrat en lång väg med lastbil och kanske flodbåt till någon av de kinesiska storhamnarna, varifrån de skeppats över två världshav till en europeisk hamn. Därifrån har de gått med tåg eller lastbil till något av Ikeas storlager för vidare befordran med lastbil till varuhuset i Malmö. Priset för dessa kinesiska dyrgripar? Hela paketet inklusive svensk moms på 25 procent kostade - 99 kronor! Hur är det möjligt? Ett otroligt effektivt distributionssystem, uttänkt av en klurig smålänning med bara folkskola? Eller globaliseringens välsignelser? Om det nu är en välsignelse. Är det verkligen bra att produkter som transporterats så långt kostar så litet? För oss som konsumenter, ja. Kanske också för de lågavlönade kinseser som tillverkat dem, och för Kina som land. Det snabba uppsvinget för Kina och andra asiatiska länder hade inte varit möjligt utan tillgång till de rika ländernas marknader. Men är det bra för den globala miljön? För jobben och livskvaliteten i Sverige och andra länder som köper dessa billiga varor, i stället för att producera dem lokalt? Frågan tål att ställas - och den ställs allt oftare. Till och med av Ingvar Kamprad som nyligen förutskickade att en större del av Ikeas varor i framtiden kommer att produceras närmare varuhusen i Europa och USA. Ikea har redan öppnat en amerikansk fabrik och därmed brutit mönstret att timmer från USA skeppas till Kina för att efter en ny lång transport återvända som möbler till de amerikanska hemmen. Det handlar inte bara om miljö, det handlar om pengar och tid. De sofistikerade globala tillverkningskedjorna bygger på billiga och snabba transporter. Det förutsätter tillgång till billiga drivmedel. När oljepriset rakar i höjden som det gjort på senare tid, knakar hela systemet i fogarna. Kostnaden för att frakta en 40 fots container från Shanghai till USA har ökat från 3 000 till 8 000 dollar på några få år. Ändå har containerfartygen dragit ner maxfarten och därmed förlängt transporttiderna. Globaliseringen bromsas upp, men det blir inget tvärstopp. Kvalificerade slutprodukter och IT-tjänster drabbas inte alls, eller inte lika mycket, av dyrare transporter. Men lokal produktion kan bli ett lönsammare och säkrare alternativ för många företag som arbetar enligt principen "just in time", dvs att delarna kommer precis när de behövs. Ökade miljökrav på Kina och Indien i ett nytt Kyotoavtal kan ytterligare utjämna kostnaderna mellan Asien och Europa/USA. Detta behöver inte vara fel, förutsatt att det inte leder till ökad protektionism i världen. En tendens som vi redan ser på jordbruksområdet, där allt fler länder slår vakt om sin egen livsmedelsproduktion och världshandeln minskar. Livsmedelskrisen minskar i sin tur intresset för de globala frihandelsförhandlingar som pågår inom ramen den s k Doha-rundan. U-länderna är inte längre lika intresserade av att slopa tullskyddet för sina industrier för att få sälja mer livsmedel i Europa och USA. Men kanske är detta vad både u-länder och i-länder behöver just nu: En tids tankepaus för att reda ut vad som är bra och mindre bra med globaliseringen och inrätta sig därefter.
Läs mer om
Norrköping