Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Förtryck som ännu lever kvar

Norrköping2008-07-28 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Hur mycket blod har inte utgjutits ner i Chiles jord? Och i Indonesiens? Eller för den del i Sydafrikas! Under förevändning att dessa länder skulle civiliseras begav sig generationer av européer dit. Med skepp och hästar kom de. Vad de ofta kallade vildar - alltså folken som bodde där - skulle frälsas från sin hedniska livsföring. De skulle inlemmas i den nya världens riken. Allt under den europeiska civilisationens flagg. Vare sig den var spansk, fransk, nederländsk, brittisk eller kanske svensk. Civilisationen var alltid europeisk. Krönika
I Chile började det under 1500-talet. Spanska erövrare - Almagro, Valdivia, Suarez - som lämnade det redan koloniserade Peru för att erövra Chile som ansågs vara jungfrulig mark. Mapuche, och andra som bodde i området, gjorde häftigt motstånd. Kraftmätningen var ett faktum. Huvuden rullade, kroppar förblödde, smittor gick. Detta var tortyrens tid och giljotinen stod inte oanvänd. Till slut koloniserade européerna Chile. Under århundraden försökte européerna underkuva människorna som bor i vad som idag kallas Indonesien. Folket i området gjorde motstånd. Vem skulle inte göra det om tjuvar kom för att stjäla ens hem, våldta ens syster eller mörda ens pappa? Och utrota hela folkslag. Blodet flöt och bildade tillsammans med miljoner tårar rännilar utmed krigarnas stigar. 1910 hade nederländarna hela dagens Indonesien under sin kontroll. Inte helt utan hjälp från korrupta inhemska. Resultatet blev ett kolonialsystem med komplicerade hierarkier mellan olika infödda grupper. Och med de europeiska herrarna alltid överst. Enkelt att komma ihåg: de som kallades civilisationens förkunnare var alltid högst upp. Historien liknar Sydafrikas. Eller något annat av de hundratals områden som föll offer för europeisk rasism och girighet. Civilisationen användes som ursäkt för att våldta, mörda, stjäla - underkuva! - icke-europeiska folk. Idag har kolonialismen i sin gamla form gått i graven nästan överallt. De flesta kolonier har fått nationell självständighet. Men kolonialismen är knappast död. Fortfarande lever gamla vanföreställningar om rasmässiga hierarkier kvar. Ännu riskerar du ett mer utsatt liv om du föds som icke-vit. Alltjämt är den vite mannen norm. Det manifesteras genom mobbing i skolor, ekonomisk obalans mellan världens folk och diskriminering på arbetsmarknaden. Rasism och girighet är kolonialismens kännetecken och de återstår. Och den så kallade civilisationen används fortfarande som motivering till varför västerlandet - och den vite - kan behålla sin så oproportionerligt stora makt över världen. Fortfarande mördas människor i dess namn. Torteras i fabriker. Spöas av mäktiga. Kolonialismen är inte främst ett statsburet system. Det är ett förhållningssätt som fortfarande penetrerar världen. Likväl är det fel.