På söndag inleds Folk- och Försvars årliga konferens på Högfjällshotellet i Sälen. Överbefälhavare Sverker Göranson har med god timing sett till att ladda konferensen med heta ämnen för samtalen i Sälens salar, pister och barer. Hans utspel om "enveckasförsvaret" har satt fart på försvarsdebatten.
I korthet hävdar ÖB att Sverige har militära resurser att försvara sig ungefär en vecka mot ett begränsat anfall. Försvarsminister Karin Enström (M) kunde inte göra mycket annat än vad hon gjorde i DN i går. Nämligen att säga att ÖB: s uttalande "är rimligt om man jämför med hur hotbilden ser ut".
Varje annat uttalande från Enströms sida hade riskerat att kosta flera nya miljarder i ökade försvarsanslag. Vilket inte är aktuellt.
Karin Enströms rimlighetsförklaring av enveckasförsvaret har fått känslorna att svalla lite här och där. Alliansens mest krigiska och ryssvarnande medlem Folkpartiet är kritiskt. Så även Socialdemokraterna. Vilket är logiskt då partiet befinner sig i opposition.
Vare sig Folkpartiet eller Socialdemokraterna har dock vad jag vet några krav på kraftigt höjda försvarsanslag på agendan.
En som säkerligen gärna skulle höja försvarsanslagen - om han hade några - är kollegan på NT: s ledarsida Hans Stigsson Michajlov.
I sin blogg på nt.se dundrade han i går att "frågan är ändå om inte skammen nu gått upp på torra land. (--) Antingen inbillar hon (Karin Enström) sig att allt är frid och fröjd, eller så vill (eller vågar) hon inte ta strid med det egna finansdepartementet om ökad tilldelning och en ny försvarspolitik."
Eftersom vi inte vet vilka hotbilder - möjliga anfallare av Sverige - som försvarstopparna räknar med är det svårt att bedöma om en veckas försvarsförmåga är en rimlig ambition eller inte.
I mina öron låter en vecka mycket. Det är högst tveksamt om Sverige någonsin haft sådana militära muskler att vi kunnat stå pall under så lång tid som en vecka.
Finns det något någorlunda jämförbart land som skulle kunna försvara sig längre? Jag tvivlar.
Under ytan på den här debatten kluckar ett par gamla godingar i eviga repriser. 1. Ryssen rustar och kan anfalla Sverige. 2. Vi borde ta steget in i NATO.
Annika Nordgren Christensen är tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet. I riksdagen satt hon i Försvarsutskottet och var under 15 år ledamot av Försvarsberedningen. Numera analyserar hon försvarspolitik mer insatt och begåvat än de flesta. Blir det någonsin en regering med S och MP är hon det starkaste kortet som försvarsminister.
På sin blogg annikanc.com tar sig Nordgren Christensen an de gamla godingarna.
Om hotet från ryssen: "Vad skulle Ryssland vinna på ett sådant företag, undrar vän av ordning, när man bl.a. har ett så omfattande beroende av handel med EU och tillräckligt med problem i Kaukasus?"
Om NATO: "Om man vill tänka nytt skulle man (--) flytta det befintliga nordiska försvarssamarbetet till nästa nivå genom att utreda, debattera, förankra och skapa den nordiska grenen av NATO: NOTO."
En nordisk försvarsunion i NATO skulle ge bättre kraft i militärens viktigaste uppgift nu för tiden; snabba och effektiva insatser runt om i världen.
Och vem vet? Kanske skulle vi få ett tiodagarsförsvar på köpet?