Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Förr eller senare får Turkiet bita i det sura äpplet

Med knappast möjliga majoritet gjorde riksdagen i går ett tillkännagivande till regeringen. Det riksdagen gav regeringen till känna var uppfattningen att massakrerna på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker under första världskriget i Ottomanska riket var ett folkmord.

Norrköping2010-03-12 06:27
Widar Andersson
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
 
Socialdemokraternas partiledning försökte förgäves hålla emot ett liknande beslut på partikongressen nyligen. Den borgerliga regeringen led ett liknande nederlag i gårdagens omröstning.
På ett sätt är det smått absurt att politiker håller omröstningar om hur tragedier som inträffade för 95 år sedan ska betraktas i dag. Historien politiseras på ett olyckligt sätt, sa utrikesminister Carl Bildt i en kommentar till riksdagens tillkännagivande. Det har Bildt rätt i.
I Turkiet – som s a s sitter på de anklagades bänk – finns starka nationalistiska krafter som gör allt vad de kan för att hålla folkmordsanklagelserna borta. I bl a armeniska och syrianska folkgrupper finns motsvarande oförsonliga aktörer som driver på för att folkmordet ska etableras som en politisk, nutida sanning. Vad jag förstår är en i stort sett enig forskarvärld överens om att det faktiskt var ett folkmord som inträffade 1915. I Turkiet arbetar reformsinnade politiker och organisationer för ett mer avspänt förhållande till historien. De försöker hålla politiken borta från den heta folkmordsfrågan. De sätter sitt hopp till att forskarnas rön steg för steg ska leda fram till en acceptans för att det som skedde då, faktiskt skedde då. Liknande reformistiska intressen finns företrädda bland armenier och syrianer i regionen.
Risken finns att riksdagens tillkännagivande försvårar försoningsprocessen. Turkiet har redan meddelat att de kallar hem sin ambassadör från Sverige. Å andra sidan har redan parlamenten i ett tjugotal länder och i en majoritet av USA:s stater fattat samma beslut som Sveriges riksdag gjorde i går. Turkiets demokratiska reformpolitiker får helt enkelt inse att historien har hunnit i fatt dem. Att kalla hem ambassadörer från världens alla hörn kommer inte att hjälpa dem. De skyldiga för folkmordet 1915 kan inte straffas. Det vore horribelt att kollektivt skuldbelägga dagens turkar för vad som inträffade för flera generationer sedan. Dagens ledare i Turkiet måste emellertid förhålla sig till det förflutna på ett vettigt sätt.
Den långsamma forskarvägen hade varit bättre. Det tycker jag. Men nu är det som det är. Turkiet måste förr eller senare bita i det sura äpplet. Tillkännagivandet i Sveriges riksdag understryker att förr är bättre än senare.
 

 

 
Omröstningen i riksdagen gällde en motion från den rödgröna oppositionen. Då fyra borgerliga ledamöter röstade med motionen, blev motionen antagen med en rösts övervikt. Ett "tillkännagivande" från riksdagen innebär i formell mening att riksdagen endast givit regeringen sin uppfattning tillkänna. Regeringen kan politiskt hantera tillkännagivandet på flera olika sätt. Regeringen kan utmana riksdagen genom att inte göra något alls. Den borgerliga majoriteten i riksdagen är ett skydd mot misstroendeförklaringar.