Tobias Krantz är chef för utbildning och forskning vid Svenskt Näringsliv. När han på Storgatan 19 i Stockholm i går morse hälsade välkommen till ett seminarium om friskolor och valfrihet så valde Krantz dock att lämna forskarhatten hemma.
Tobias Krantz gick i stället till ideologisk attack mot Ibrahim Baylan (S), en av de inbjudna talarna. Krantz sade sig vara orolig för att S öppnat dörren för "extremisterna" i skolpolitiken.
Ett rätt så extremt uttalande i mina ögon.
Jag var där.
Resten av seminariet var bättre. Riktigt bra faktiskt.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) och S talesperson i skolfrågor Ibrahim Baylan sliter med att få Friskolekommittén att bli överens om ett nytt regelverk för fristående skolor. Det går lite trögt. Kommittén har fått sitt slutdatum framflyttat fyra gånger.
Av de bådas framträdande på seminariet i går morse att döma så beror inte kommitténs problem främst på Folkpartiet eller Socialdemokraterna. Visst betonar de vissa saker olika tungt. I grundfrågorna om valfrihet och friskoleföretagens existens så delar de emellertid utgångspunkt och plattform.
Det finns kort sagt en betydande samsyn bland riksdagspolitikerna om valfrihetens och friskolornas betydelse. Politikernas positiva attityd speglar mycket väl uppfattningarna ute hos medborgarna i allmänhet och hos skolbarnsföräldrar i synnerhet.
Svenskt Näringsliv presenterade en Demoskopundersökning som visade att de allra flesta uppskattar valfriheten. I alla partiers väljargrupper förutom Vänsterpartiets, finns en klar övervikt för möjligheten att välja. Bland vänsterns väljare är det enbart 37 procent som tycker att valfrihet är viktigt...
Beslutet på förra veckans S-kongress om att kommunerna ska ha ett "avgörande inflytande" på friskoleetableringar var en het potatis på seminariet.
Somliga socialdemokrater och så gott som samtliga politiska motståndare talar om det "avgörande inflytandet" som vore det ett "kommunalt veto" som kommer att lägga en död - och enligt Tobias Krantz extremistisk - hand över friskoletillväxten.
Så illa är det nog inte.
Ibrahim Baylan argumenterade väl för det mångtydbara beslutet. Dels är det rimligt att kommunerna - som har ansvar under lagarna för all skolverksamhet - har ett stort inflytande. Dels är det en fördomsfull myt att alla kommuner säger nej till alla friskolor. Det gör de inte nu. Och det kommer de inte att göra.
Erik Lakomaa är ekonomie doktor i ekonomisk historia vid handelshögskolan i Stockholm. I ett mycket intressant föredrag underströk Lakomaa vikten av att politikerna definierar vilka problem man vill lösa med vilka åtgärder.
Skolans huvudproblem är kvalitetsbrister i vissa ämnen som till exempel matematik och i vissa kulturfrågor som till exempel ordning och reda i klassrummen. Dessutom är lärarförsörjningen bristfällig och den sjunkande likvärdigheten, alldeles för många undermåliga skolor, är en allvarlig utmaning. Om detta var Björklund och Baylan eniga.
Dessa problem adresseras inte med upphetsade ideologiska debatter om vinstförbud och valfrihetsstopp.
"Vi har våra nyliberaler på vår kant och ni har er yttre vänster i det rödgröna gänget. Det är de som triggar debatten om tämligen perifera saker i skolpolitiken", sa Jan Björklund.
Väl fångat av Jan Björklund. Ibrahim Baylan sa inte emot.
S och FP borde kunna ro Friskolekommittén i hamn.