Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Ett parti som erkänner sina brister

Norrköping2009-09-03 03:00
Emma Henriksson
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jag har alltid varit engagerad i min omgivning, i hur organisationer och samhället fungerar. Som tonåring var jag dock väldigt bestämd på att partipolitik inte var något för mig. Att köpa ett helt paket åsikter kändes alldeles för fyrkantigt. Jag hade ju mina egna åsikter och förstod inte poängen med att pressa in dem i en färdig mall. Istället försökte jag bidra till att förändra den lilla del av världen där jag rörde mig. Inte helt unikt för en politiker så var jag engagerad i elevrådet och kämpade bland annat för att vi skulle få välja teckenspråk som språkval på gymnasiet. Att skriva brev till statsministern testade jag också men det var inte så effektivt. När jag som sjuttonåring blev gravid blev konfrontationen med det svenska välfärdssamhället påtaglig. Det gick ganska snabbt att konstatera att det kan krävas ganska mycket för att fångas upp av det fina skyddsnät som samhällskunskapsböckerna proklamerat. Stöd och hjälp till den som vet vem man ska fråga om vad och på vilket sätt. Flera gånger upplevde vi oss utlämnade åt fyrkantigheten och godtycket hos såväl lagparagrafer, tjänstemän och politiska beslutsfattare. Två barn och två brev till ministrar senare var det svårt att inte på alvar försöka förändra samhället, denna gång med insikten om att det var svårt att påverka på egen hand. Djupdykningen bland partiprogrammen gav ganska snabbt ett svar på var jag hörde hemma. Kristdemokraterna skiljde ut sig. Dels genom att ha en ideologi som varken hamnar i den individualistiska fåran eller den kollektivistiska utan ser människan som de unika och komplexa varelser vi är, med både behov av självständighet och frihet och i stort beroende av våra medmänniskor. Vad som också stack ut var att Kristdemokraterna i sitt partiprogram vågade erkänna sina fel och brister. Med utgångspunkt i att alla människor har brister och partiet är uppbyggt av människor deklarerades frankt att partiet såg sig själva som i ständigt behov av förnyelse och omprövning. Det kändes inte längre begränsande att ansluta sig till paketlösningen - snarare väldigt utmanande. Sen den dag jag ringde på porttelefonen på distriktskansliet och sa att jag ville bli medlem har jag tagit partiets bärande principer på alvar och prövar dem ständigt. Vi är ett parti i förändring, förhoppningsvis lite bättre idag än vi var i går men fortfarande långt ifrån fullkomliga, precis som hela vårt samhälle. Arbetet med att bygga det goda samhället, skapa trygghet för alla som växer upp, lever och åldras blir aldrig färdigt. Det är på många sätt som att skapa ett hem, en livslång uppgift som kräver hårt arbete, tid och massor av kärlek och tålamod. Jag kan inte tänka mig en bättre grund att bygga utifrån än den Kristdemokratiska ideologin.
Läs mer om
Norrköping