I valet 2006 visade det sig att många väljare uttrycker sitt förtroende för vissa politiker också utan att det har bedrivits någon särskild personalvalskampanj.
Lasse Stjernkvist (S) drog så många röster, både i kommunvalet i Norrköping och i landstingsvalet, att han avancerade till topplatsen på listorna.
Det går inte att bevisa, men mycket talar för att hans personröster kan ha medverkat till att Socialdemokraterna, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, kunde behålla majoriteten i Norrköpings fullmäktige.
Det är alltså viktigt numera för alla att fundera över sina aktiviteter i valrörelsen.
Aleksander Gabelic (S) från Linköping sitter idag i riksdagen, men har vid Socialdemokraternas valkonferens placerats på sjunde plats. Socialdemokraterna har idag sex ledamöter i riksdagen från Östergötland, så Aleksanders möjlighet att behålla sin riksdagsplats är beroende av att få så många personkryss att han avancerar på listan.
Han räknar själv med att det behövs 8 000 kryss, vilket kräver en imponerande insats.
Förra gången fick Socialdemokraterna 98 000 röster i riksdagsvalet av östgötarna. Målet som Aleksander Gabelic har satt upp är vad som krävs för att personrösterna ska räknas enligt reglerna.
Häromdagen knackade Aleksander dörr i Ringdansen.
Jag fick ett samtal med honom om erfarenheterna av att bedriva en personalvalskampanj.
Han bekräftar mitt intryck att det finns delade reaktioner bland partikamraterna, men att han huvudsakligen möter positiva reaktioner vid dörrknackningen.
De insatser som krävs för att nå gränsen för att räknas i personvalen är stora men inte omöjliga att klara.
När Aleksander Gabelic nu bedriver en personvalskampanj så betyder det rimligen att också de övriga kandidaterna måste aktivera sig. Det är bra.
Vi vill att alla som väljs, vare sig det handlar om riksdagen, landstinget eller kommunen, ska vara aktiva ledamöter som möter väljarna öga mot öga.
De kommande sju veckorna fram till valdagen bör alla som kandiderar till en plats i en beslutande församling se till att skaffa sig en brett förtroende bland väljarna. Det är därför det kallas att vara förtroendevald.