Friskolorna fortsätter att skava i politikernas skor. Ännu tjugo år efter friskolereformens genomförande saknas fortfarande en helt igenom vettig och stabil samhällsstruktur för tillståndsgivning, tillsyn och ansvarsfördelning.
Under våren lyckades Friskolekommittén processa fram ett gemensamt dokument som regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet stod bakom. Förslaget är lite runt i skrivningarna här och där. Men ansatsen är förhoppningsfull. Det ska inte uteslutas att det politiska Sverige inom några år har växt in i skolans nya verkligheter.
Det absolut viktigaste är att skapa ett sammanhållet och effektivt skolsystem med mekanismer som uppmuntrar skolor med hög kvalitet och goda resultat och som kan motverka överetableringar och oplanerade och plötsliga skolnedläggningar.
Särskiljande regler för skolor med offentliga och privata huvudmän bör i allt väsentligt undvikas.
I förlängningen av sådana regelverk lurar nämligen framväxten av parallella skolsystem vilket vore djupt olyckligt ur flera aspekter.
Det allvarligaste är att elevperspektivet - skolan är till för eleverna - riskerar att överflyglas av producenternas och leverantörernas intressen av "rättvis fördelning" av marknaden. Ett annat problem med parallella skolsystem är att de är ekonomiskt ineffektiva och kostnadsdrivande för såväl det allmänna som för privata investerare.
I går tog Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven och hans skuggfinansminister Magdalena Andersson till orda på DN Debatt. Löfven och Andersson fokuserade på behovet av planering och samarbete för att nå fram till ett rationellt och proportionerligt utbud av skolor.
I går var det också dags för Folkpartiets ledare utbildningsminister Jan Björklund att hålla sitt sommartal i Göteborg.
Både Björklund och Löfven/Andersson tog ansats i den nyliga konkursen för utbildningsföretaget JB Education när de på var sitt håll pekade ut färdriktningen framåt:
"För oss är principen glasklar: företagsvinster ska inte vara drivkraften i det svenska skolsystemet. Eventuella överskott inom den verksamhet som vi gemensamt betalar för får aldrig skapas på bekostnad av kvaliteten. Företag med samhällsuppdrag ska inte kunna tjäna pengar på att leverera dålig välfärd", skrev Socialdemokraterna på DN Debatt.
"Ett riskkapitalbolag, med ganska liten kunskap om skola, tar över ett antal skolor och hoppas göra en snabb vinst. När de upptäcker att det inte är så enkelt, tröttnar de och går i konkurs. Så ska det inte få gå till. I den nya lagstiftning vi nu jobbar med skall bara ägare som har långsiktiga ägarambitioner godkännas.(--) Vi ska bara ha aktörer som är långsiktiga och seriösa", sa Jan Björklund i Göteborg.
Uttryckt på lite olika sätt säger de egentligen samma sak: Skolan är till för eleverna. Ägarintressen av olika slag kommer i andra hand.
Det är bra.
Ett önskat nästa steg från S och FP är förslag om regelverk som försvårar för alla ägare att "leverera dålig välfärd" och från att uppträda oseriöst och kortsiktigt. De mest problemtyngda skolorna i samhället har som bekant aldrig varit i närheten av en vinstutbetalning.