Enkla jobb är inte att förakta
I går samlades flera hundra socialdemokrater från hela landet till ett "jobbtoppmöte" där de diskuterade hur partiets framtida arbetsmarknads- och näringspolitik ska se ut. Ett antal inbjudna företagare deltog också i samtalet. Mötet hölls på Norra Latin i Stockholm. Jag var där.
Foto: Jessica Gow
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
bl a vägar, järnvägar, bredband, krogmoms, besöksnäringen, Arbetslivsinstitutet och sociala företag. Debatten resulterade i ett antal smärre tillägg i programmet. Men i allt väsentligt var enigheten stor. I programmet stakades fyra områden för förändring och förnyelse ut. Entreprenörskap i allmänhet, Tjänstesektorn i synnerhet, Jobbskapande (och inte bara jobbvärnande) politik och Trygghet i förändring (och inte bara inkomsttrygghet), lyftes fram i partistyrelsens beslut. Rådslaget om jobb och arbetsmarknad har således så sakta börjat leverera nya och nygamla ansatser till en ny politik. Det är mycket bra. Jobbtoppmötet visade emellertid också på områden där socialdemokraterna inom sig härbärgerar såväl motsättningar som en viss debattblyghet. Under ett panelsamtal på mötet i går förde två av företagarna fram kritiska synpunkter mot kollektivavtalen. De var inte kritiska mot avtalen som sådana. Men de efterlyste en ordning där företag som har verksamhet inom många olika områden inte därför skulle tvingas att föra tids - och arbetskrävande förhandlingar med flera olika fackförbund. Gärna kollektivavtal, sa företagarna, men det borde räcka med ett avtal. Kritiken från företagarna togs dock inte upp till diskussion. Frågan stendog innan den knappt var född i panelsamtalet. Här anades en illavarslande ovana att föra en kritisk och prövande debatt om kollektivavtalens former och organisation. Bättring krävs om s ska bli riktigt trovärdiga utanför skarorna av redan frälsta. Kollektivavtalen är i grunden bra och funktionella verktyg på arbetsmarknaden. Men självklart kan de bli bättre och mer funktionella från ett företagar- och entreprenörsperspektiv. Även i frågan om "enkla jobb" kom en intressant motsättning upp till ytan under mötet i går. Socialdemokratin argumenterar traditionellt - och med den äran - för jobb med allt större kunskapsinnehåll och med ständigt förbättrad lönebetalningsförmåga. Från s är således kritiken hård mot den borgerliga regeringens skattesubventioner till låglönesektorer inom tjänstesektorn. Partiet varnar för "inlåsning" i lågproduktiva jobb som människor knappt kan försörja sig på. Genom utbildning och ökad produktivitet vill s och LO sätta ett starkt omvandlings - och/eller bortträngningstryck på arbetsmarknader med lågt kunskapsinnehåll och relativt låga löner. Så skedde tidigare med t ex textil - varvs - och delar av den småskaliga tillverkningsindustrin. Och nu tänker sig socialdemokraterna en liknande utveckling inom tjänstesektorn. n n Men här finns en motsättning som det vore fel att blunda för. Några av de inbjudna företagarna försvarade förekomsten av "enkla jobb"; de delar av tjänstesektorn som vänder sig till privatkunder kan endast fortsätta växa om priset till kund - och därmed de anställdas löner - är hyfsat låga. Dessutom menade företagarna att det finns många människor som av olika skäl inte efterfrågar högproduktiva jobb som kräver avancerade utbildningar. Partistyrelseledamoten Urban Ahlin från Mariestad talade på samma tema i debatten. Han var kritisk mot att s väl ensidigt talar om att bygga broar till "nya och bättre jobb" för människorna. Vi får inte glömma, sa Ahlin, att också bygga broar till "ett första" och kanske enda jobb. Urban Ahlin har rätt. S får se upp så att man inte går i samma fälla som i den tidigare skolpolitiken. Där fastnade partiet i sin idealbild där alla gymnasieungdomar med glädje och framgång skulle skaffa sig behörighet till universiteten. Man blundade för att runt en fjärdedel av eleverna inte hängde med i svängarna och därför slogs ut från skolan. Det vore dumt och onödigt att nu göra om samma misstag när det gäller de "enkla jobben".