Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

En seger för försoningen

Washington i november 2008.  Den amerikan som inte blev rörd, tårögd och stolt när USA valde sin första afro-amerikanska president är det något fel på. Skriver Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman, i en krönika i New York Times. Och visst satt de flesta amerikaner som klistrade vid TV-apparaterna på valnatten.  Vem kunde missa en så stor och välregisserad show?

Norrköping2008-11-12 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Men jag tror att det var först på onsdagen som det riktigt sjönk in i alla amerikaners medvetande att de hade varit med om något stort och historiskt. På eftermiddagen ringlade sig köerna långa utanför snabbköpet i väntan på en extraupplaga av Washington Post. Då såldes redan första upplagan på nätet för bortåt hundra dollar stycket. En äldre färgad man lade en tidning på trappan vid Lincoln Memorial där Martin Luther King 1963 höll sitt berömda tal, "I have a dream". Drömmen har gått i uppfyllelse - med råge. USA:s färgade är inte bara accepterade som fullvärdiga medborgare. Landet ska också ledas av en färgad. Mitt intryck är att man långt in i de republikanska leden inser att detta är något bra för USA. Motkandidaten John McCain angav tonen redan på valnatten när han i ett generöst och storslaget tal - den bästa han hållit under hela kampanjen - manade alla amerikaner att sluta upp bakom den nye presidenten, som han kallade "min nye ledare". Att en överväldigande del av omvärlden hållit på Obama från första stund är inte förvånande. USA har under George W. Bush bara exporterat krig och kriser. Landet har uppträtt arrogant, slagit sönder existerande former av internationellt samarbete och förvärrat i stället för att lösa de motsättningar som redan tidigare fanns i världen. Valet av Obama är en signal om att USA nu, förhoppningsvis, slår in på en ny väg, mer i samklang med världen i övrigt. Själv har jag besökt USA många gånger och även bott några år där, men jag aldrig tidigare kommit till landet med sådan förväntan. Det kändes redan i "immigrationen", normalt en pest för varje besökande. Nu verkade tjänstemännen ha gått på charmkurs, det var vänligt och gick undan och varje meddelande i högtalarna avslutades med ett "Welcome to the United States". I den stämningen beslöt jag mig för att äntligen göra slag i saken och se Vita huset från dess insida. Vita huset är idag ett belägrat och fortifierat område av stan.Varken amerikaner eller utlänningar kommer in utan särskild inbjudan. För svenskar gäller att vi ska åtföljas av vår ambassadör i Washington eller dennes ställföreträdare. I mitt fall ställde "andremannen" upp. Det visade sig vara en ung kvinna, Karin Olofsdotter. Även svenska UD förändras. Så mycket fick vi inte se utom pampiga mötesrum, där vi följde en snitslad bana genom Östra flygeln. Men det var ändå en upplevelse, och för mig också ett slags försoning med det officiella USA. Ett land som jag tycker mycket om, men vars politik jag bara kunnat ogilla under senare år.
Läs mer om