Du bestämmer hur ditt namn uttalas
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vänsterledaren själv vill att hans namn uttalas med Å - Åly, alltså. Det här gör Mona Sahlin antingen medvetet, för att visa avstånd, eller omedvetet. I vilket fall som helst visar hon prov på bristande artighet, menar Ribbing. Jag tycker att hon har en poäng. Visserligen tror jag inte att Sahlin väljer att uttala namnet fel för att vara arrogant eller så. Det är ett misstag. Men poängen är förstås att misstaget antyder ointresse för personen. Mina år i Sveriges Radio lärde mig hur viktigt det är med uttal av namn. Jag har suttit i direktsändning med Ian Wachtmeister och presenterat honom som Vaktmajster. Alltså tyskt uttal på ändelsen. Han tillrättavisade mig genast: - Jag heter Vaktmejster! Släkten uttalar namnet så, med hårt k och betoning som "skruvmejsel". Det är bara att erkänna: Jag var dåligt påläst. Han hade rätt och jag fel. Vad som är rätt och fel i det här sammanhanget är enkelt. Det är bäraren av namnet som bestämmer. Jag hade en gång en diskussion med en ansedd språkvetare som hävdade att sångerskan Carola, inte alls hette det som hon själv och alla andra trodde. - Hon heter Caarola. Med betoning på första stavelsen. Det kommer från Carolus, den latinska formen av Karl. Så Caarola heter hon! - Men hon bestämmer väl själv vad hon heter? - Nej, det finns regler som man måste hålla sig till, fastslog språkpolisen. Det finns verkligen språkregler som man ska försöka följa. En mycket enkel är just denna. Namn uttalas som bäraren av namnet önskar. Det finns hur många exempel som helst på avvikelser från denna regel. Musikern Pugh Rogefeldt slog igenom för fyrtio år sedan. Men fortfarande uttalas hans namn ideligen fel i media. Han heter Rogefeldt, med långt o. Alltså inte Rågefeldt. Själv tycks han ha slutat säga till journalister som envisas med Rågefeldt. En gång ringde hans mamma till SR och bannade programledarna för att de inte uttalade namnet rätt. Men det hjälpte alltså inte. Jag har haft förmånen att arbeta tillsammans med många fullblodsproffs. En av dem var definitivt Ulla-Carin Lindquist som ju gick bort i en svår sjukdom alldeles för tidigt. Hon drog sig inte för att ringa till ambassader för att vara helt säker på uttalet av utländska politiker. Så högt borde vi alla i branschen lägga ribban. Något som förstås också gäller oss skrivande journalister. Det är inte för mycket begärt att den som blir intervjuad i tidningen får sitt namn stavat helt korrekt. Vi är ganska bra på det här på Folkbladet, men inte helt perfekta. Det händer att jag har någon i luren som är irriterad just på ett felstavat namn. Och jag vet hur de tänker: Om reportern uppfattat namnet fel - så är säkert resten fel också. Ett felfritt uttalat och stavat namn är alltså inte enbart en fråga om hövlighet. Det är en trovärdighetsfråga. n n Det var bara
det jag ville säga.