Det kanske spelar noll roll - men det är kul
075! 075! På väg mellan Uppsala och Sigtuna tar jag motorvägen för att maximera antalet bilar som jag möter. Jag spanar nämligen efter nummer 075.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det är enormt tålamodsprövande därför att numren måste komma i rätt ordning. Har du inte tagit nummer 012 först, får du inte räkna 013. Varför vi människor ägnar sig åt sådant här vet jag inte. Men det blir som en drog. Jag började i somras - lärde mig av en direktör i näringslivet - och har haft ganska stor framgång än så länge. Det finns folk som hållit på i över 10 år och nu nått fantastiska höjder som runt 650. Väl uppe vid 999 så vänder det. Då ska man hitta 998 och så vidare i all evighet.
Möjligtvis kan en förklaring till denna märkliga vana, som driver folk att springa runt på stora parkeringar för att leta rätt siffra, upptäckten av det meningslösa i tillvaron. Kvinnan föder som bekant gränsle över en grav. Vad göra under den lilla korta tid som finns mellan födelse och död? Om inte samla bilnummer? Andra tittar på TV för att få tiden fram till begravningen att gå. Några spelar innebandy. De flesta sover eller jobbar bort tiden. Eller tittar på vad som finns utlagt på Blocket. En någon mer meningsfull samlaruppgift jag skaffat mig är att försöka samla alla Kalle Anka som givits ut sedan 1948. Innan jag dör ska samtliga tidningar vara på plats - och lästa! På min gravsten ska det stå: Denne man gav inte upp förrn han läst samtliga Kalle Anka. Samlandet har blivit enklare sedan en nyutgåva av gamla Kalleankatidningar har påbörjats, "Walt Disneys Kalle Anka & Co. Den kompletta årgången". Den började ges ut 1998 och har nu segat sig fram till mitten av 1960-talet. Min förtjusning över att åter stifta bekantskap med dessa Kalleankatidningar förklaras av att det påminner om min barnatro. När jag växte upp kom figurerna från Ankeborg att bli som verkliga. Även om de inte fanns på riktigt så var det som om den värld de befolkade fanns där ändå. Det var en levande fantasi. Därmed var barnatron på Kalle Anka något annat än den religiösa motsvarigheten. Vi visste att det var kittlande fantasier. Det går inte att dyka i pengar som Farbror Joakim. Eller överleva de strapatser som Kalle Anka klarade av. Vi visste att det var fantasier, men vi njöt av att låtsas att Kalle Anka fanns på riktigt. Vi lyckades skilja på tro och vetande, men använde tron medvetet som ett andligt njutningsmedel. Att vi begrep skillnaden mellan fantasi och verklighet visade också att vi inte hade någon önskan att gå omkring med underkroppen oklädd som Ankeborgarna. Och på samma sätt som jag vet att Kalle Anka inte finns på riktigt kanske också de religiösa skulle göra klart för sig själva och omvärlden att deras myterna bygger på vidskepelser som är härliga att fantisera om. För att få tiden att gå. Så visst är det meningslöst att samla på bilnummer. Men det är uppenbart för alla. Det är också meningslöst att be till Gud Fader eftersom det är en kraft som inte finns. Annat än i fantasin. Själv tycker jag det är bättre att bita huvudet av skam och göra något som uppenbarligen spelar noll roll men är roligt medan det pågår. 075! 075! Snart har jag hittat den felande länken och jakten på 076 kan inledas!